första iilin ln F iiM - t t t ig U

K A L E N D E R

ELLER

ALMANACK

FÖR ARET

1932

30. ÅRGÅNGEN.

DETTA ÅR HAR 366 DAGAR.

F Ö R SVENSKARNA I €STLARÖ

första iilin ln F iiM - t t t ig U

Eesti Lloyd

grundat år 1919.

Reval, Långgatan (Pikk) 1! eget hus.

Tel. 448-94, 430-08.

LIV-,

BRAND-,

OLYCKSFALLS-, INBROTTS-,

GLAS- &

TRANSPORTFÖRSÄKRING

A. B. Tormolen & Co.

,i : ^reval schmiedestr. 37, Tel. 428-06

Gramafoner, Schallplattor Parlophon, Beka, Foto, Radio, Motorcykel, Cykel

specialaffär.

Svenska

Folksekretariatet

Tönismägi 11.

Kl. 10-2.

Tel. 437-85.

v t\ ' " J j S ö Q

K A L E N D E R

ELLER

ALMANACK

f ö r Ar e t

1932

30. ÅRGÅNGEN

DETTA ÅR HAR 366 DAGAR

F Ö R SVENSKARNA I ESTLAND

w . L a m p e & C o ., R e v a i.

Tecknens förklaring.

0 Nymåne @ Fullmåne

3 Första kvarteret (£ Sista kvarteret

* Kyrko- och statsfester.

Förmörkelser.

Under år 1932 inträffa 2 sol- och 2 månförmörkel- ser, av vilka solförmörkelserna ieke äro synliga för oss.

Den ena månförmörkelsen, endast delvis, är synlig hos oss och börjar den 14 september kl. 20,5 och slutar den 15 sept. kl. 1,56.

„ U N I O N “

står kvantitativt främst vid försäljning av

skodon.

& / . A _______________

2 Tortu Oiikooii

x ^ n m a l u k o g u 3 0 ? 6 0 ~

I. Januari

*1 Fredag- 19 Nyårsdag

C

2 Lördag 20 Svea

Sönd. eft. Nyåret, Matt. 3: 13— 17.

3 Söndag 21 Alfred Tomasmiss

4 Måndag 22 Rut

5 Tisdag 23 Hanna

*6

7 Torsdag 25 August Gamla julen

8 Fredag 26 Erland •

9 I.ördag 27 Gunnar

1. SÖtK . eft Trettond. Luk. 2: 42--52.

10 Söndag 28 Sigurd ' 11 Måndag 29 Flugo 12 Tisdag 30 Osvald 13 Onsdag 31 Knut

14 Torsdag 1 Felix Gamla nyåret

15 Fredag 2 Laura

J

16 Lördag 3 Hjalmar

2. Sönd. eft. Trettond, Joh. 2: 1 — 11.

17 Söndag 4 Anton

18 Måndag 5 Hilda

19 Tisdag 6 Henrik

20 Onsdag 7 Fabian

21 Torsdag 8 Agnes

22 Fredag 9 Fridolf 23 Lördag 10 Emilie

Sönd. Septuagesima, Matt. 10: 2--16.

24 Söndag 11 Erika -

25 Måndag 12 Paul 26 Tisdag 13 Bofilda 27 Onsdag- 14 Göte 28 Torsdag 15 Karl 29 Fredag 16 Valter

30 Lördag 17 Gunhild Tinismiss

Sönd. Sexagesima, Luk. 8: 4—15.

31 Sondag 18 Ivar -

1. Solen uppgikr kl. 9,19 m„ nedgår kl. 3,90 m.

11. _ . . 9,12 . „ . 3,49

22. . , 8,54 , , . 4,11 ,

3

II. Februari

1 Måndag 19 Max

2 Tisdag 20 Kyndelsmässa 3 Onsdag 21 Blasius, Bles 4 Torsdag 22 Ansgarius

5 Fredag 23 Agda

6 Lördag 24 Dorotea •

Fastlagssöndag, Luk. 8: .31—43.

7 Söndag 25 Richard 8 Måndag 26 Bertha

9 Tisdag 27 Fanny

10 Onsdag 28 Fugenie 11 Torsdag 29 Arne 12 Fredag 30 LIvine

13 Lördag 31 Agneta, Anette 1. Sönd'. i Fastan, Matt. 4: 1 —n .

14 Söndag 1 Valentin 3

15 Måndag 2 Sigfrid Koinmissa

16 Tisdag 3 Julia

*17 Onsdag 4 Böndagen

18 Torsdag 5 Elfrida 19 Fredag 6 Gabriella

20 Lördag 7 Hulda

2. Sönd. i Fastan, Matt. 15: 21 —28.

21 Söndag 8 Hilding

22 Måndag 9 'Försten ©

23 Tisdag 10 Peter

*24 Onsdag 11 Estl. Frihetsd. .

25 Torsdag 12 Sigvard 26 Fredag 13 Torgny 27 Lördag 14 Dicken

3. Sönd1. i Fastan, Luk. U : 14— 10.

28 Söndag 15 Oideon C

29 Måndag 16 Enok

1. Solen uppgår kl. 8,34 m , nedgår kl. 4,37 m.

11- . . . 8,11 . , . 5,2 „•

22, » . 7,42 . •„ , 5,29 .

4

111. Mars

1 Tisdag 17 Albinus 2 Onsdag 18 Ernst 3 Torsdag 19 Adelina 4 Fredag 20 Adrian 5 I .ördag 21 Thora «

Midfastosöndag, Joh. 6: 1— 15.

6 Söndag 22 Ebba '

7 Måndag 23 Ottilia •

8 Tisdag 24 Bruno Mattsdag

9 Onsdag 25 Måns

10 Torsdag 26 Edla 1 11 Fredag 27 Edvin 12 Lördag 28 Viktoria

5. Sönd^. i Fastan, Joh. 8: 45— 59.

13 Söndag 29 El mar 14 Mändag 1 Mathilda

15 Tisdag 2 Kristof 3

16 Onsdag 3 Fierbert 17 Torsdag 4 Gertrud

18 Fredag 5 Edvard

19 Lördag 6 Josef

Palmsöndag, Matt. 21: 1—9.

*20 Söndag 7 Kaleb

21 Mändag 8 V ä n d d a g e n

22 Tisdag 9 Viktor

23 Onsdag 10 Gerda

*24 Torsdag 11 Skärtorsdag

*25 Fredag 12 Långfredag Marie Bebåd, 26 Lördag 13 Emanuel

Påsken, Mark. 16: 1— 9.

*27 Söndag 14 1. Påskdagen

*28 Måndag 15 2. Påskdagen

<£

*29 Tisdag 16 3. Påskdagen 30 Onsdag 17 Holger 31 Torsdag 18 Esther

t. Solen uppgår kl. 7,20 m., nedgår kl. 5,49 m.

11. „ - . 6,57 , . . 6.13 „

22. , 6,18 t - „ 6,40 „

5

IV. April

1 Fredag 19 Harald

2 Lördag 20 Gudmund

1. Sönd. efter Påsk, Joh. 20: 19--31.

3 Söndag 21 Benita |

4 Måndag 22 Ambrosius ⁱ

5 Tisdag 23 Irene

6 Onsdag 24 Vilhelm #

7 Torsdag 25 Ingemund Vårfrudag

8 Fredag 26 Hemming '

9 Lördag 27 Wilhelm

2. Sönd. efter Påsk, Joh. 10: !3—-16.

10 Söndag 28 Ingvar 11 Måndag 29 Ellen 12 Tisdag 30 Julius 13 Onsdag 31 Arthur

14 Torsdag 1 Linda )

15 Fredag 2 Olivia

16 Lördag 3 Amos

3. Sönd. efter Påsk, joh. H>: 16—23.

17 Söndag 4 Elias

18 Måndag 5 Voldemar

19 Tisdag 6 Aline

20 Onsdag 7 Amalie (g)

21 Torsdag 8 Anselm 22 Fredag ■ 9 Albertina 23 Lördag 10 Georg, Jöran

4. Sönd. efter Påsk, Joh. 16: 5— 15.

. 24 Söndag 11 Vega 25 Måndag 12 Markus 26 Tisdag- 13 Engelbrekt

27 Onsdag 14 Theresia _C

28 Torsdag 15 Thure

29 Fredag 16 Tio

30 Lördag 17 Armilde

1. Solen uppgår kl. 5,48 m., nedgår kl. 7,03 m.

11 „ 5 , 1 4 ... ' 7,77 „ 22. . 4,48 ... 7,52 „

V. Maj

Bönsöndag, Joh. 16. 23—33.

*1 Söndag

18l 1. Majfesten 2 Måndag 19f Filip

' 3 Tisdag 2Ö‘ Göta 4 Onsdag 21 Miralda ’

*5 Torsdag 22 Kr. himmelsfärd •

6 Fredag 23 Ragnar Sant-lrjasdag

7 Lördag 24 Gustava

6. Sönd. efter Påsk, Joh. 15: 26— 16: 3.

8 Söndag [25 Benjamin 9 Mändag 26 Nikolaus 10 Tisdag 27 Vera 11 Onsdag 28 Leandcr 12 Torsdag 29 Charlotta

13 Fredag 30 Linnea 3

14 Lördag 1 Ossian Valbamiss

Pingsten, Joh. 14: 23—31.

:iT5 Söndag 2 1. Pingstdagen

*16 Måndag 3 2. Pingstdagen

*17 Tisdag 4 3. Pingstdagen 18 Onsdag 5 Fri k

19 Torsdag 6 Alrik 20 Fredag 7 Karolina 21 1 .ördag 8 Konstantin

Trelaldighetssöndag, joh. 3: 1— 25.

22 Söndag 9 Fienning 23 Måndag 10 Olga 24 Tisdag 11 Lena

25 Onsdag 12 Urban

26 Torsdag 13 Vilhelmina

27 Fredag 14 Melita £

28 Lördag 15 Ingeborg

I. Sönd eft. Irefald., Luk. 16: 19--31.

29 Söndag 16 Xenia 30 Måndag 17 Fritjof 31 Tisdag 18 FJvira

1. Solen uppeflr kl. 4,24 m., nedgflr kl. 8,15 m.

11. „ !. 3,58 ... 8,38 „ 22. ... 3,36 „ „ 9,02 „

7

VI. Juni

1 Onsdag 19 Nikodemus 2 Torsdag 20 Mina 3 Fredag 21 Ingemar

4 , Lördag 22 Holmfrid •

2. 'Sönd eft. Trefaid., Luk. 13: 16--24.

5 Söndag 23 Edgar

6 Måndag 24 Oustaf

7 Tisdag 25 Robert Urbas

8 Onsdag 26 Salomon 9 Torsdag 27 Kerstin 10 Fredag 28 Svante

11 Lördag 29 Bertil

3

3. Sönd. eft Trefald., Luk. 15: 1--10.

12 Söndag 30 Eskil 13 Måndag 31 Aino

14 Tisdag I Håkan

15 Onsdag 2 Justina 16 Torsdag 3 Axel

17 Fredag 4 Alfa

18 Lördag 5 Algot ©

4. Sönd eft Trefald., Luk. 3: 36--42.

19 Söndag 6 Germund

20 Måndag 7 FFora

21 Tisdag 8 Jonatan

22 Onsdag 9 Paulina 23 Torsdag 10 Adolf i

*24 _{Fredag 11} Midsommard.

25 Lördag 12 David

1 5. Sönd . eft. Trefald., Luk. 5: 1--11.

26 Söndag 13 Rakel

27 Måndag 14 Selma

28 Tisdag 15 Leo

29 Onsdag 16 Petrus 30 Torsdag 17 Elof

1. Solen uppgår kl. 3,17 m , nedgår kl. 9.21 m.

» . .. » .. 3,08 „ „ „ 9,35 „

22. ... 3,06 ... 9,41 „ 8

VII. Juli

1 Fredag 18 Aron

2 Lördag 19 Mary

fi. Sönd ,eft. Trefald., Matt. 5: 10--26.

3 Söndag 20 Aurora

4 Måndag 21 Ulrika •

5 Tisdag 22 Hildemar 6 Onsdag 23 Fsaias 7 Torsdag 24 Klas

8 Fredag 25 Dan Gartila mid-

9 Lördag 26 Greta [sommard.

7. Sönd . eft Trefald., Mark. S: 1— Q.

10 Sondag 27 Timoteus

11 Måndag 28 Eleonora 3

12 Tisdag 29 Herman

13 Onsdag 30 Joel 14 Torsdag 1 Folke

15 Fredag 2 Alice Marimiss

16 Lördag 3 Reinhold

8. Sönd eft. Trefald., Matt. 7: 15--27.

17 Söndag 4 Alexis 18 Måndag 5 Fredrik

19 lisdag 6 Sara

20 Onsdag 7 Margareta 21 Torsdag 8 Johanna

22 Fredag 9 Magdalena

23 Lördag 10 Fm ma

9. Sönc . eft Trefald., Luk. 10: 1—Q.

24 Söndag 11 Kristina

25 Måndag 12 Jakob C

26 Tisdag 13 Jesper ^Karusmiss

27 Onsdag 14 Martha 28 Torsdag 15 Botvid 29 Fredag 16 Olof

30 Lördag 17 Uno

10. Sönd. eft. Trefald., Luk. 19: 41--48.

31 Söndag 18 Elin

1. Solen uppgår kl. 3,10 jti., nedgår Ttl. 9,39 m.

11. „ ,, „ 3,23 „ „ 9,28

22. !, „ „ 3 , 4 5 ... 9,08 „

9

VIII. Augusti

---_— ---- --- --- - -

1 Måndag 19 Nathan

2 Tisdag 20 Karin e

3 Onsdag 21 Martina 4 T orsdag 22 Efraim 5 Fredag 23 Ulrik 6 Lördag 24 Amelie

11. Sönd. eft. Trefald., Lnk. 18: ()— 14.

7 Söndag 25 Arnold Joksmiss

8 Måndag 26 Sylvia

9 Tisdag 27 Roland 3

10 Onsdag 28 Lars

11 Torsdag 29 Susanna Otasmiss

12 Fredag 30 Klara 13 Lördag 31 Leonhard

12. Sönd. eft Trefald., Mark. 7: 31 -37.

14 Söndag 1 Alide

15 Måndag 2 Salme

16 Tisdag 3 Brynolf (*£\

17 Onsdag 4 Verner

18 Torsdag 5 Helena

19 Fredag 6 Magnus

20 Lördag 7 Bernhard

13, Sönd. eft , Trefald., l.uk. 10: 23 —37.

21 Söndag 8 Josefina 22 Måndag 9 Henrietta

23 Tisdag 10 Signe Larsmiss

24 Onsdag 11 Bartolomeus $

25 Torsdag 12 Lovisa . 26 Fredag 13 Axelina 27 Lördag 14 Ralf

14. Sönd. eft Trefald., Luk. 17: 11-— 10.

28 Söndag 15 Augustin 29 Måndag 16 Joh:s halshug.

30 Tisdag 17 Alexander

31 Onsdag 18 Arvid •

1. Solen’ uppgår kl. 4,06 m., nedgår kl. 8,45 m, 11...4,29 „ „ 8,22 „ 22. ... 4,54 ... 7,52 „ 10

IX. September

1 2 3

Torsdag Fredag Lördag

19 20 21

Samuel Albert Natalie

15. Sönd. eft . Trefald., Matt. ö: 24 -'54.

4 Söndag 22 Moses

5 Mändag 23 Adele

6 1'isdag 24 Ingvald Bärtmiss

7 Onsdag 25 Regina >

8 Torsdag 26 Maria 9 Fredag 27 Augusta 10 Lördag 28' Thor

H). Sönd. eft . 'Irefald., Luk. 7: 11--17.

11 Söndag 29 Ida

12 Mandag 30 Stella

13 Tisdag 31 Thyra

14 Onsdag 1 ■j* u p p h ö j e 1 s e © 15 Torsdag 2 Sigrid

16 Fredag 3 Alma *

17 Lördag 4 Hildur

17.' Sönd. ef . Irefald., Luk. 14: 1--11.

18 Söndag 5 Alvar

19 Måndag 6 Fredrika 20 Tisdag 7 Aurelie 21 Onsdag , 8 Matteus 22 Torsdag 9 Morits

23 Fredag 10 Theklå C

24 Lördag 11 Gerhard

18. Sönc . eft Trefald., Matt. 22: 24--46.

25 Söndag 12 Leontine

26 Måndag 13 Johan

27 Tisdag 14 Dagmar

28 Onsdag 15 Lennart 29 Torsdag 16 Mikael

30 Fredag 17 Helge m

1. Solen up p g är kl. 5,17 m., nedgär kl 7,24 m.

11. „ „ 5,40 ... 6,54 „ ... 0,05 ... 6,21 „

11

X. Oktober

1 Lördag 18

j

19. Sönd. eft. Trefald., Matt. Q: 1—8.

2 Söndag 19 Ludvig

3 Måndag 20 Evald 4 Tisdag 21 Frans

5 Onsdag 22 Elma

6 Torsdag 23 Jenny 7 Fredag 24 Brita 8 Lördag 25 Ingrid

20. Sönd. eft. Trefald., Matt. 22: 1— 14.

*9 Söndag 26 Skördefesten 10 Måndag 27 Helmer 11 Tisdag 28 Erling

12 Onsdag 29 Valfrid MIckjal

13 Torsdag 30 Teofil

14 Fredag 1 Manfred

15 Lördag 2 Hedvig

21. Sönd. eft. Trefald., Joli. 4: 47--54.

16 Söndag 3 Alföns

17 Måndag 4 Reinhard

18 Tisdag 5 Lukas

19 Onsdag 6 Birger

20 Torsdag 7 Kasper 21 Fredag 8 Aurelius

22 Lördag 9 Edita <£

22. Sönd . eft. Trefald., Matt.. 18: 23--35.

23 Söndag 10 Vanda

24 Måndag 11 Inga

25 Tisdag 12 Amanda

26 Onsdag 13 Elna 27 Torsdag 14 Viola

28 Fredag 15 Simon Judas

29 Lördag 16 Elsa •

23. Sönd . eft. Trefald., Matt. 22: 15-—22.

30 Söndag 17 Evert

*31 Måndag 18 Reform .-festen

1. Solen uppgår kl. 6,26 m., nedgår kl. 5,55 m.

II- .. „ „ 6,49 „ „ „ 6,24 „

22. „ „ „ 7 , 1 5 ... 5,54 „ 12

XI. November

1 Tisdag 19 H eI g a m i s s 2 Onsdag 20 Tobias

3 Torsdag 21 Hubert 4 Fredag 22 Herta

5 Lördag 23 F.ugen )

24. Sönd. eft , Trefald., Matt. 9: 18 —'20.

6 Söndag 24 Gustaf Adolf 7 Måndag 25 Freja

8 Tisdag 26 Vendela

9 Onsdag 27 Teodor

10 Torsdag 28 Martin Luther 11 Fredag 29 Martin

12 Lördag 30 Konrad

25. Sönd. eft. Trefald., Matt. 25: 1 — 13 Söndag 31 Kristian

14 Måndag 1 Alexandra 15 Tisdag- 2 Leopold

16 Onsdag 3 Fdmund

17 Torsdag 4 Napoleon

18 Fredag 5 Nelly

19 Lördag 6 Elisabet

20. Sönc . eft Trefald., Matt. 25: 31--46.

20 Söndag 7 Domsöndag

21 Måndag 8 Bengta £

22 Tisdag 9 Cecilia 23 Onsdag 10 Klemens 24 Torsdag 11 Finar 25 Fredag 12 Katarina 26 Lördag 13 Lisa

1. Sönd;. i Advent, Matt. 21: 1 —

% l<h

27 Söndag 14 Astrid

28 Måndag 15 Ruben •

29 Tisdag 16 Helga

30 Onsdag 17 Andreas

I. Solen uppgår kl 7.40 m„ nedgår kl, 4,27 m, 11. „ „ „ 8,04 ... 4,05 „ 32. „ „ „ 8,80 „ » - 3><4 „

13

XII. December

1

*

T orsdag 18 Oskar 2 Fredag 19 Beata 3 Lördag 20 Lydia

2. Sönd'. i Advent, Luk. 21: 2V---'K>.

4 Söndag 21 Barbro )

5 Mändag 22 Sven

6 'I'isdag 23 Niklas 7 Onsdag 24 Rafael 8 Torsdag 25 Virginia

9 Fredag 26 Anna

10 Lördag 27 Rosalie

'5. Sönd. i Advent, Matt. 11: 2— l l . 11 Söndag 28 Daniel

12 Måndag 29 Meta 13 Tisdag 30 Lucia

14 Onsdag 1 Sten

15 T orsdag 2 Gottfrid

16 Fredag 3 Assar

17 Lördag 4 Frhard

4. Sönd'. i Advent, Joli. 1 : 1()—28.

18 Söndag 5 Abraham €

19 Måndag 6 Isaac

20 Tisdag 7 Israel

21 Onsdag 8 Thomas

22 Torsdag 9 Natanael 23 Fredag 10 Adam '

24 Lördag 11 Fva

Julen, Luk. 2: 1 — 14.

*25 Söndag 12 1. Juldagen

»26 Mändag 13 2. Juldagen

*27 Tisdag 14 3. Juldagen m

28 Onsdag 15 Menl. barns d.

29 Torsdag 16 Abe!

30 Fredag 17 Seth 31 Lördag 18 Sylvester

t. Solen uppgår kl. 8,51 tn., nedgär kt. 3,20 m.

11. „ ‘ „ „ 9,07 „ „ „ 3,21 „

22. - ... 9,17 „ „ „ 3,22 „ 14

M k a länders m ynt samt ungefärligt värde i estniskt mynt Amerikas Förenta Stater: Dollar a 100

cents ... ...V

^rgentinp: Guldpeso å 100 eentavos (ett teoretiskt mynt; i praktiken räknas med papperspesos) . . . telgien: Belga å 5 francs a 100 cenlimes trasillen: Milreis a 1000 ro is I conlo

1000 m i l r e is ...

tulgarien: Lev å 100 stotinki . . .

*anada: Can. dollar å 100 cents . . 'hile: Peso å 100 e e n ta v o s...

>anmark: Krone å 100 öre . .

>anzig: Gulden å 100 pfennig . . gypten: Fgyptiskt pund å 100 piaste.

stland: Kroon ä 100 sents , . , . inland: Mark ä 100 penni . . . . rankrike: Franc a 100 eentimes; 5

cent imes 1 s o u ...

ngland: Pund sterling a 20 shjllings å l2 pence å farthings; 1 guinea .

^21 s h il l in g s ...

irekland: Drachma å 100 lepta . . lolland: Gniden (florin) a 100 cents ndien: Rupie ä 16 amias eller 04 piel

eller 102 p i e s ...

sland: K r o n v a lu t a ...

talien: Lira å lf)i) eentesimi . . . apan: Yen å 100 sen å 10 rin . . ugoslavien: Dinar ä 100 para . . . ettland: Lat å 100 santimes . . . itauen: Lita# å 100 cents . . . . Jorge:- Krone ä i 00 ö r e ...

olen: Zloty ä 100 groschen . . . . ortugal: Éscudo ä 100 eentavos . umMnien: Le i ä 100 han i . . . . yssland: Tjervonet/ å 10 rubel a 100 kopek ...

chweiz: Franc å 100 eentimes (rap­

pen) (Franken) ...

verige: Krona å 100 öre . . . . pamen: Peseta å 100 eentimos . . urkiet: Turkiskt pund å HK) piaster 40 p a r a ...

jeckoslovakien: Krone å 100 heller . yskland: Reichsmark å 100 pfennig ngern: Pengö å 100 gara . . . . 'sterrike: Schilling a 100 groschen .

irde 1 dollar kr. 3:73.

1 papperspeso . kr. 1 :58.

Helgas 100: — kr. 51:88.

1 milreis kr. 0:45.

l.eva 100: — kr. 2:70.

Förenta Staterna, kr. 3:73.

1 guldpeso - kr. 0:45.

K r 100; kr. 100: - Gulden 10!!: — kr. 72 8M.

1 pund kr. 28:63.

Krocn 100: ^ kr. 100:

Mark 100: - kr. 0:40.

Francs 100: --kr. 14:65.

1 pund kr. 18:16.

Dra'hm e 100 — kr. ' :87.

Florin. 10'): — 1 r. 1 "0: — . Rupie •.. kr. 1 :37.

Kronor 100:— kr. 82:

Ura 100 — . kr. 20:25.

1 yen kr. 1 :86.

Dinarer 100:— ■_ kr. 6:6\

Lats 100: — - kr. 72: . I itas 100:

Kr. 100: - Zloty 100:

. kr. 37:31.

kr. HK): — . kr. 41 :86.

Fscudos 100:— -k r . 16 :05 . f ei 100: — kr. 2:30. ■ 1 Tjervonet/ - kr. 10:20.

Francs 10 ): — - kr. 72: — . Kr. 100: — kr. 100: — . Peselas 10 : — k*-. 72:--.

(f. n: kr. 55: — ).

1 pund - kr. 1 :86.

Kr. 100: — ~ kr. 11:05.

Rm.

Pengö HK)-— kr. 65:26.

Schilling 100:— kr. 52:51

Marknader.

Januari.

Den 23 i Hapsal, d. 17 i Kolovere, d. 28 i Kajal, d. 30 i Nissi.

Februari.

Den 2 i Rapla, d. 6 i Lenamäe, d. 10 i Kilarna, d. 15 i Stor-Lähtra och Baltischport, d. 25 i Lihula.

Mars.

Den 1 i Risti, d. 10 i Hapsal, d. 15 i Rapla, d. 18 i Kajal, d. 20 i Märjama, d. 26 i Puuna, d. 28 i Kasepere.

April.

Den 0 i Taipal, d. 10 i Lllama, d. 12 i Kolo­

vere, d. 16 i Palivere, d. 18 i Wigala, d. 20 i Lihula, d. 23 i Kajal, d. 25 i Märjamaa och Dirslet, d. 30 i

Nissi. *

Maj.

Den, 3 i Lenamäe, d. 5 i Hapsal.

Juni.

Den 8 i Rapla, d. 15 i Märjama, d. 18 i Ka­

jal, d. 20 i Nissi, d. 26 i Risti.

Juli.

Den 1 i Hapsal.

Augusti.

Den 16 i Martna. . ^

September.

Den 20 i Kivi-Wigala, d. 26,' i Reval och Taipal, d. 29 i Hapsal.

Oktober.

Den 1 i Lenamäe, d. 2 i Märjama, d. 4 i Baltisch­

port, d. 5 i Lihula, d. 10 i Dirslet, d. 12 i Kajal, d. 15 i Rapla, d. 17. i Kolovere, d. 21 i Hapsal och Puuna, d. 23 i Kasepere, d. 25 i Ellama.

November.

Den 4 i Nissi, d. 8 i Palivere, d. 12 i Lähtru, d. 20 i Risti, d. 28 i Kajal, d. 30! i Wigala.

December.

Den 12 i Martna, d. 17 i Rapla, d. 18 i Ellama, d. 20 i Hapsal och Märjama.

16

M ått.

Längdmått.

1 mil =-= 7 verst.

1 verst 500 famn. 1066 meter (m.) — 54 centimeter (cm.) 5 milimeter (mm.).

1 famn. 3 arschin 7 fot 2 m. 13 cm.

1 arschin 16 verschok 28 tum - 71 cm.

1 fot. 12 tum - 30 cm. 4 mm.

1 tum. 10 linier - 2 cm. 5 mm.

1 aln =-21 tum 53 cm.

1 kilometer (km.) 1000 m. - 469 famn.

1 meter (m.) - 100 cm. _ 3 fot. 31/2 tum.

1 engelsk mil (knop) l3/4 verst.

1 svensk mil - 103/4 verst.

Tyngdmått.

1 pud 40 skålpund (mark) ^ 16s/4 kilogr.

1 skålpund 32 lod 4091/2 gram.

1 lispund _ 20 skalpund 81/2 kilogr.

1 kilogram (kilo) 10 hektogram 1000 gram - närmare 21/2 skålpund.

1000 kilogram 1 tonn.

Rymdmått.

1 tschetvert - 8 tschetverik 199Va liter.

1 tschetverik (halvbytta) -= 8 garnits - närm. 24 liter.

1 fat - 40 vedro (ämbar^ : 492 liter.

1 vedro 10 stop - 12l/i liter.

1 stop ^ 4 kvarter -- 1 a/t> liter.

1 hektoliter .= 100 liter ^ 811/* stop.

1 liter -v. 100 centiliter 4/5 stop- Ytmått.

1 kvadrat ( f ‘j ) verst ---= 10476 dessätin -= 1138/* hektar.

1 dessätin — 6 Revals vackjord.

eller 3 Livlands vackjord.

eller 2400 kvadr.-famn.

eller 1 x/io hektar.

1 bord (bol) = 12 dagsjord.

1 tunnland 4 vackjord.

1 hektar 100 ar. ^ 10/n dessätin.

1 kvadratmeter -- 10°/io kv.-fot.

17

Till "Kalenderns” läsare.

För 30: de gängen utkommer nu denna lilla bok.

28 gånger utkom den i litet format, men trots siti litenhet uppskattades den av estlandssvenskama som en nödvändig årsbok. Almanackan är viktig för jord­

brukaren, för vilken nymåne och fullmåne av gammalt spelar en stor roll vid olika arbeten. "Kalendariet"

användes t. o. m. av flera småbrukare som ett slags anteckningsbok för betalningsterminer, kalvningar rn.ni.

Ett viktigt kapitel ha också uppgifterna om arets marknadstider städse utgjort för bonden, och själv­

fallet sättes även stort värde på alla de praktiska vinkar och råd som då och då givas i denna lilla för våra landsmän sä viktiga dag- och årsbok. Dä bo­

ken till synes är sä viktig gjorde vi förra aret ett försök med ett större format, något bättre utstyrsel och mera innehåll. Den lilja boken blev därigenom mera tilltalande. Därför utges kalendern trots alla svårigheter även i år i större format. Det är för­

resten som sagt, 30: de årgången och även med anledning därav vilja vi bibehålla det större formatet.

Idéen med den svenskspråkiga almanackan var Joh. Nymann's och numera avlidne föregångsmannen Flans Pöhl's. Dessa båda ha hela tiden skött om dess utgivning. Jag minns, vilken glädje den lilla boken spred i de svenska hemmen, då den utkom första gången 1903. På kyrkbacken diskuterades man och man emellan innehållet. Joh. Nymann hade skrivit en utförligare artikel om svenskarne i Estland och bl. a.

vidrört de gamla svenska kungabreven om de svenska

18

böndernas i Estland fri- och rättigheter. Det där tyckte en del adelsmän icke om,-ogh Joh. Nymann fick en varning från .adligt håll, men allt detta bidrog bara till att göra den nyfödda lilla svenska kalendern ännu intressantare.

Nu ha 30 ar förflutit. Andra vindar ha blåst och stora ändringar ha försiggått pä flera områden, även vissa förbättringar bland estlandssvenskarna i kampen för den lilla stammens nationella tillvaro. Den lilla almanackan med sina eldiga uppmaningar i na­

tionell anda har nog också gjort sitt till att föra vårt folk något framåt och uppåt. Den har därigenom bli­

vit en varje år återkommande oumbärlig och efterläng­

tad gäst, visserligen ringa men lika kär ändå.

Måtte boken, även i fortsättningen, bli lika efter­

längtad som hittills och måtte den bli till det gagn, som alltid varit avsikten med den! Måtte Hans Pöhl's goda idéer även med avseende å kalendern — ehuru han icke själv mera finns bland oss levande — slå igenom även hos det nu levande släktet och bli till välsignelse för vårt svenska folk under dagar och

•tider som stunda!

I den vissa förhoppningen att så skall ske önskas läsarne

E t t G o t t N y t t Å r !

N. Blees.

19

Det gångna året.

I förra arets "Kalender" lämnades en kort översikt av föreningen "Svenska Odlingens Vänners" verksamhet under de senaste 20 ären. Denna gång måste jag inskränka mig till att anteckna ett par saker av vikt ur föreningens liv under 1931.

Arbetet inom föreningen har — säsom även är fallet med alla andra företag} i dessa tider — mycket försvårats av den radande ekonomiska krisen. Män­

niskorna ha under dessa tryckta tider fätt annat att tänka. pä. Dagens lösen har blivit: "huru skaffa det nödvändigaste för uppehället.” Vära svenska jordbru­

kare ha ända haft det svarast. Den avkastning den magra jorden gett i produkter har icke kunnat för­

vandlas till nämnvärda pengar da priserna äro så oerhört låga. Produkterna äro vid försäljning sä gott som värdelösa, och det gör att våra jordbrukare sakna medel till skatter och annat nödvändigt. Utgifterna ha däremot icke minskats utan tvärtom. Följden är den att alla ha svart. Omsorgen för brödet har förtagit alla andra intressen, och de nagra slantar, som skola offras för föreningsverksamheten, saknas oftast Och sådant hämmar sjölvfallet verksamheten.

Föriningen S.O.V. lever emellertid allt fortfarande, även om arbetet i flera avseenden icke varit sä livaktigt som önskligt vore. Bakom kulisserna har det arbetats med desto större iver. Inom administrationen har ar­

betsbördan varit större under 1931 än någonsin förut.

Det är det svenska gymnasiets tillkomst, som krävt det mesta arbetet under det gångna kalenderåret.

Inga mått och steg ha sparats för att få detta för oss sä viktiga privatföretag i gäng. Och vi ha lyckats;

vi ha uppnått det stora mål, som så länge hägrat för

2 0

oss. Generalkonsul F o l k e B ö k m a n s donation — 5.000 kronar ärligen under loppet av -5 år — blev den kraftiga ekonomiska grundplåten för företaget.

Den 28 augusti ägde den högtidliga invigningen rum i Ffapsal. Skolans första klass besökes av 21 elever.

Lärarkrafter äro: rektor A. Öksti, fil. mag. T. Svensson, pastor S. Danell samt några estniska timlärare. Då skolans invigning är ett aktstycke för sig, som för övrigt visar vilket intresse man har för det nyinrät- tade gymnasiet, återgives här enligt rikssvenska tid­

ningar bl. a. följande angående invigningen:

På fredagsmorgonen den 28 aug. var staden Hap- sal smyckad i de estniska och svenska färgerna. Från de närliggande svenskbygderna hade stora männis­

komassor infunnit sig och den svenska kolonien i Reval var även starkt företrädd.

Invigningsakten tog sin början kl. 12 i gymnasiets aula och bevistades av omkring 400 personer. Bland de närvarande märktes f. d. statsäldsten Rey med maka, riksdagsledamöter, direktören i undervisnings­

ministeriet Borkvel samt lärarpersonal från de svenska folkskolorna i Estland.

Högtidligheten inleddes med anförande av den svenska kyrkoherden på Vormsö Nilsson samt psalm­

sång och därpå följde ett tal av svenske folksekrete­

raren Blees. Denne framhöll bl. a. att öppnandet av det svenska gymnasiet betydde ett stort framsteg för svenskarna i Estland. Den svenska befolkningen har alltid varit trogna estniska undersåtar, men den har samtidigt bevarat sin kulturella egenart och alltid halHt förbindelserna med moderlandet vid liv. Flr Blees uttalade ett tack till de estniska myndigheterna för att de kostnadsfritt ställt lokal till gymnasiets förfogande.

Vidare tackade han generalkonsul Bökman för det finansiella stöd söm möjliggjort gymnasiets upprättan­

21

de. Fru Blees foredrog några svenska folkvisor och rektorn vid Hapsals estniska gymnasium Uksti höll ett anförande vari han betonade att Estlands svenskar stode inför förverkligandet av en länge hyst önskan.

Han hoppades att det svenska gymnasiet, trots alla kommande svårigheter, skulle utgöra ett stöd för höjande av den svenska kulturen och bli en källa för den nationella bildningen. Undervisningsministeriets representant Borkvel höll ett lyckönskningsanförande varpå orkestern spelade svenska nationalsången.

Generalkonsul Bökman betonade därefter i ett anförande att Sverige är Estland tack skyldigt för det tillmötesgående som estniska staten visat svenskarna i Estland och utbringade ett fyrfaldigt leve för Estland.

Därpå följde estniska nationalhymnen. Generaldirektör Juhlin betonade i sitt enförande de gamla historiska band som bestå mellan Estland och Sverige. Därefter följde sång av major Ahlström, vilken även dekla­

merade ett par fosterländka dikter.

Likalydande telegram avsändes till konungen av Sverige och Estlands statsäldste Päts. En lärjunge i Hapsals estniska gymnasium välkomnade de svenska kamraterna till skolan. Akten slöts med estniska stats- hymnen.

På aftonen, g^v generalkonsul Bökman middag för omkring 100 personer varvid flera tal höllos och major Ahlström föredrog en åv' honom författad dikt över den nyligen bortgångne svenske riksdagsmannen i Est­

land Hans Pöhl. Efteråt följde samkväm i gymnasiet.

Konung Gustaf V sände ett svarstelegram. Bland Övriga som sänt telegram må nämnas statsråden Ramel och Stadener, Stockholm, minister Reuterswärd, Riga, professor Vilh. Lundström, Göteborg, Riksföre­

ningens Överstyrelse samt professorerna Lantman och Granfelt, H:fors.

22

Under läsåret 1931/32 följer det svenska gymna­

siet i Hapsal följande b u d g e t : I n k o m s t e r :

Donation av Folke B ö k m a n ... Kr. 5.000.—

Anslag av estn. sta te n ... 11 ^1.000.- Anslag av Rikst", lokalf. i Leksand . . . t r 50.--

Summa Kr. 6.050.—

U t g i f t e r :

Föreståndaren l ö n ... Kr. 249.60 Sekreteraren lön . ... n U O p j Förste läraren l ö n ... n 3.000.—

Olika timlärare l ö n ... ft 1.248.—

Del i avg. för värme . . . 11 411.70 Döl i avg. för lyse . . ... y f 56.—

S t ä d n i n g ... ... tr . 50.—

Saldo för oförutsedda utgifter . . . . t) 734.70 Summa Kr. 6.050.00 Föreningens största företag har från början varit B i r k a s f o l k h ö g - o c h j o r d b r u k s s k o l a , som nu verkat i 12 är. Dess betydelse har varit av stor betydelse för svenskbygdens jordbrukande ungdom.

Under det gångna året har lärarombyte ägt rum på Birkas. Sedan ' rektor N i l s D a n e 11, som över två år med energi verkat vid skolan, jämte husmor f r u I n g e b o r g D a n el 1, f. Pöhl och teol. kand. R u b e n A l m r o t h, vilka sistnämnda ägnet sina krafter åt skolan under en kortaré tid, numera från och med hösten lämnat Birkas, har S.O.V:s styrelse lyckats anställa följande välmeriterade krafter för skolan: Till rektor agronam F r e d r i k E r l u n d från S:t Karins, Finland, en man som sitter inne med mycken praktik och 30-årig erfarenhet, då det gäller ungdomens ideella

23

och praktiska fostran, till andra lärare kyrkoherde S v e n D a n e l l — samtidigt religionslärare vid gym­

nasiet i Hapsal — och till husmor fröken L is R o s e n ­ dal , Nykyrka.

Under dessa tider, då jordbrukarna ha att kämpa med ekonomiska svårigheter, är det icke lätt att under­

hålla Birkas, som är förenat med ett medelstort jord­

bruk och internat. Tack vare anslagen både från est­

niska staten och utifrån har ■ det dock varit möjligt.

För dem som intressera sig för skolans utgifter och inkomster följer här nedan redovisning för 1930 och 1 januari — 1 juli 1931.

Redovisning för Birkas räkenskaper 1930.

I n k o m s k r :

Löneanslag av estn. staten . . . , . Kr. 4.25 0 Anslag av svenska staten . . . . n 5.00 Övriga a n s l a g ... _{J r} 35 -

Tillfälliga l å n ... 42 9 Flvernas k o n t o ... 18 3 Tillskott av skol jord bruket . . . 60 2 Kr. 10.83 4 U t g i f t e r :

Lärarlöner av staten . . . 4.259:60 Tillskott av anslagsmedel . 738:—

Fxtra l ä r a r e ... 190:— Kr. 5.187:60 Tjänstepers. löner . . . . 483:50

Tillf, hjälp jämte mat . . 759:85 ,, 1.243:35 Riksbanksaktier inlösta (återbetalt för

ändam. upptag, l å n ) ...,, 600: — Återbetalt tillf, lån . . . 421:69

Återbetalt handlån från tidigare 44:12 „ 465:81 7.496.76 24

1'levernas k o n to ... M

7

.

Ved & l y s e ... ¹¹ 208:12 Resor & skatter . . . 307:—

Räntor o. amorteringar . . . . n 247:32 B randförsäkringar... ¹¹ 13 i:75

150:—

))

T elefonavgifter... tt 132:20 Diverse utg., hushaliet . . . . ty 694:05 Överfört o. äterbe^ till jordbruket . t T 656:31 Saldo till 1 9 3 1 ... n 73:34

Kr. 10.831 :34

R e d o v i s n i n g

för Birkas räkenskaper för tiden 1 jan. — 30 juni 1931, I n k o m s t e r :

S a l d o från41930 ... ' Kr‘

Kontant i kassan på Birkas . . . Anslag av Ungd. Röda Kors, Gbrg Dito av Riksför. lokalf. i Leksand Dito av Riksför. lokalf. i Nässjö . Elevavgifter... ...

Hstn. statens iö n e a n s la g ...

Sälda in ven tarie r...

Överfört från skolans lantbruk . Skolan uppt. lån Hapsals Kr. bank .

Anslag gm Sv. Leg. av Sthlmsfören . Dito gm Sv. Leg. av godsäg. O. Lkman Dito av Viks Kretsförvaitn . . • • Tillskott av S.O.V.

S u m m a Kr. 4.558:3b 73:34 46:38 100:—

50:—

15:05 12^{: —} 1921:64

125:—

-112:46 500: — 502:01 502:26 250:—

348:22

25

U t g i f t e r : Lärarlöner av staten . . . 1.921:64

Lönetillskott av anslagsmedel 248:26 Kr. 2.169:90 Tjänstepersonalen l ö n e r ...,, 265:—

Klernas k o n t o ... ,, 39:78 Material. & invent...,, 143:80 Bränsle... ,, 19:46 Hushållet (mat. för tjänstep, gäster m.m.) ,, 373:89 Överfört till lantbrukets konto . . . . ,, 718:32 Div. omk. (telef., kansliet m.m.) . . . ,, 230:37 R ä n t o r ... ,, 39:49 ' Sal d o till 1 j u l i ...’ . 558:35 S u m m a Kr. 4.558:36 Såväl gymnasiet som Birkas ungdomsskola äro viktiga institutioner för oss i var kulturkamp. Det är icke heller smä summor, som måste offras och mera vore nog nödvändigt för driften, ty dessa anstalter äro ett andligt livsvillkor för oss.

Vi äro ingalunda blinda för faran för överproduk­

tion på lärt och halvlärt folk, det s. k. lärda proleta­

riatet. Men den faran . är icke så stor för oss som avsaknaden av en andligen intelligent klass. Fin sådan måste av gymnasiet skapas som jämvikt mot de andra minoriteternas och majoritetsbefolkningens intelligens.

Under långa tider har vår livsstyrka — som väl är — legat i den av oss bevarade gamla bondekulturen, och den böra vi nog också själva lära sätta mera värde pä, men i längden förmår icke det kära gamla traditionella, likväl ensamt, ehuru vi alltid önska hålla det i vördnad, uppehålla livsgnistan hos den lilla nationen. Grannar och vänner komma icke i evighet att beundra oss som museiföremål och bara därför låta oss vara i fred och hållas. Nej, tiden går framåt och ställer nu andra krav 26

på oss än vad den gjorde förr. Vi måste söka hålla jämna steg med de andra nationaliterna i den nya republiken, om icke, sä gä vi under. Icke minst därför voro vi i behov av en lärdomsskola.

Det behöver bli ett nytt liv i var så matta svenska samhällskropp. Vi hoppas, att sä ocksa sa småningom skall bli.

N.

Dansösen ur tvättstugan.

Novell av M.

Axel Ek satt och mediterade i sin öde ungkarlsdu- blett. Alldeles sa öde var den ju inte, egentligen kanske komfortabel. Men dess innehavare befann sig i en sinnesstämning, som skulle ha kommit paradisets lust­

gård att verka kall, dragig och obehaglig.

Axel Pik fyllde fyrtio år denna dag, och det var därför han satt och mediterade i skymningen. Ensam, utan familj utan vänner som bekymrade sig om ho­

nom en sådan dag. Axel Ek var ingen sä särskilt trevlig sällskapsmänniska eller kamrat, tillknäppt, litet frän — innerst blyg. Och därför var det heller ingen som ihägkom honom på brukligt sätt denna födelsedag. När någon i hans bekantskapskrets råkat ut för något obehag, när man behövde ett namn pä en växel — - - ja, da hittade man lätt nog vägen till Axel Eks bostad. Ty han var förmögen man. Och ju mindre han älskade sin omgivning, desto villigare blev han att hjälpa. Vilket är vanligare än man tror bland människor, som finna en viss njutning i att borra ner sig i sin ensamhet, bland enslingar och grubblare.

Men i dag satt han ensam. Hade väl ej heller väntat sig något annat. Men det kändes, i alla fall hårt att just en sådan dag behöva konstatera hur för­

tvivlat ensam han, stod i hela världen. Visst hade han kunnat ha sällskap, i yttre mening ensam hade han

27

ingalunda behöft vara denna dag. Det bittra var att .ingen kom av sig själv. Ingen enda!

Det ringde på telefonen. Fn vacker kvinnoröst pä bruten svenska. Om herr Ek tog emot? Hans första impuls var ett vresigt nej, men det blev i alla fall ett vänligt ja. Människor av Axel Fks natur äro så oberäkneliga sådana kvällar. Med vem han hade den äran? Axel stelnade till. Det var ju den firade dan­

sösen som just i dagarna hyllades så i staden. Men det ringde av innan Axel hann reagera.

Om en kvart ringde det pä tamburdörren. Jag öppnar inte, tänkte Axel. Men han öppnade åndå. Ty det är inte lätt att vara en Axel Ek en sådan kväll.

Ja, vacker var hon, vackrare än porträtten. Och vad mer var en vacker ung kvinna med själ och godhat i blicken. Nagot av ensamhet, lidande, sorgsen­

het bakom glittret.

Nej, jag vill inte, tänkte Axel som i ångest. Det var för stor kontrast mellan denna kvällens ensamhet och den strålande unga kvinnan. Men nästa ögonblick satt hon ändå i fåtöljen mitt emot en fyrtioårs herre som just upplevde sitt livs största överraskning.

— Vad förskaffar mig den oväntade äran? var lian pa väg att fråga. Men han kom aldrig därtill, ty damen fragade själv:

— Ni är ju herr Axel Hk? Ni kan väl knappt ana att vi träffats förr?

— Var då?

— I X-stad för tio år se'n.

-- X-stad? För tio år se'n? Det var ju en stad pä andra sidan havet. För tio år se'n ? Dä var det ju krig? X-stad, det rysliga minnet av blod och kval, som han helst ville glömma!

— Ja, i X-stad, under kriget, i en tvättstuga i en källare i fattigkvarteret.

Axel var pä väg att sträcka ut handen efter cigarrettskrinet, men han stelnade till. Vad kunde en strålande, firad ung dansös ha att göra med en tvättstuga i en källare i fattigkvarteret i X-stad? Nog hade han förr i sitt liv gjort bekantskap med dansöser, men ej i tvättstugor, ej i källare i fattigkvarter.

28

J a££ var ^ ara l° lv ar Pa ^ en titten, bror och mor och jag hade gömt oss där. Bror var sårad, mor ställde sig framför honom där han låg pa tvättbordet med en kula genom bäda laren da ni kom in med pistolen i handen. Ni var i uniform den tiden och ni hade ett helt kompani med er.

— Vad säger ni, är jag galen i min ensamhet?

fvätlstugan, denna fasornas vecka i X-stad, denna blodbadets orgier i det vidrigaste av alla krig, inbör­

deskriget!

— Ni stannade bara en minut i tvättstugan, ni såg som förstenad pa mors ansikte, ni säg på mig och lade ett förbandspaket bredvid bror pä tvättbordet.

Sa stack ni in pistolen, slog igen dörren och sade ät de karlar som voro med cr: Ingenting! Och borta var ni. — -Men för oss var ni inte försvunnen. Vi säg er senarei i staden, tog reda pä ert namn, fick senare reda pä er adress. Jag var bara tolv är då. Det är tio ar se'n. Mor och bror äro döda. Jag är en firad konstnärinna, som för första gängen uppträder här i staden. Jag tog reda pa er adress, jag visste det var er födelsedag. Aek, jag känner till mycket, mycket mer om er, mer än ni nägorjsin kan ana. Jag känner er karaktär. Fr människoaversion, cr ensamhetsdrift som kanske till en del är er styrka, men som dock är ert livs största pläga. Jag visste att ni på er fyrtionde födelsedag skulle sitta ensam och lida under ensam­

heten, lida av ert tnäniskohat, längta efter någon och ingen ha. Därför har jag kommit till er och den gava jag medför är ett tack ur det förgångna, ett tack frän andra sidan graven frän min döda mor, från bror.

Nu när jag sagt det — — måste jag gå med detsamma eller får jag stanna en liten stund? Därmed steg hon upp och lade med ett litet blygt frågande leende sm hand på hans arm: Får jag stanna?

Axel Fks ansikte, som till en början uttiyekt en häpen överrasknirrg, hade så småningom slocknat, stelnat, förlorat allt liv. Som en död satt han där.

Med ett ryck lossade han litet på sin förlamning, grep hennes hand, tryckte den lätt och sade med en glimt av djup rörelse i minspel och röst: Stanna, om 29

%

ni vill. Ni har gjort mig sä glad, men låt mig sitta stum och orörlig en minut. Jag behöver det.

Hon satte sig ner och s;ig pa sina hopknäppta händer.

Som en brokig, dansande, darrande film drog de sista tio åren förbi hans inre öga. Han såg den dagen i X-stad, scenen i källarens tvättstuga. Det hade varit en av hans första kommenderingar. Staden hade just stormats efter blodiga strider och han hade med ett kompani beordrats att företa' husundersökning efter gömda flyktingar i en viss stadsdel. Han hade omringat ett kvarter, utsänt spaningspatruller som genomsökte husen från källaren'till vinden. Själv hade han fört en patrull och tagit pä sin lott ett av de största och ruskigaste husen. Högst upp hade lian börjat, lägenhet efter lägenhet hade genomsökts utan resultat. Det var ingen upplyftande tjänst detta att knacka på dörrarna till de fattiga hemmen och under blickar av hetaste hat söka genom skåp och skrymslen. Flera gånger hade det stramat till i ansiktet på honom, en känsla av vidrigaste självförakt inför denna jakt efter människor, som väl inte voro så annorlunda än alla andra. De hade rest s"g upp mot den lagliga ordningen, sfäfit till ett livsfarligt uppror. Voro de därför brottslingar som förverkat rätten att betraktas som vanliga krigsfangar?

Voro de brottslingar, voro de fågelfria ? Fanns det ej också bland dessa hatade upprörsmän sådana som stredo av övertygelse, av tro pä sin sak? — Inte tänka, dä gar det inte! Och så hade han kommit ner i källaren. Kolmörkt, langa vindlande gångar. Där gick var man med spänd pistctf i ena handen och elektrisk, lampa i den andra. Ljuskäglan lyste upp en triangel i bländande ljus men på sidorna gapade kolmörkret desto svartare. Det kunde också finnas andra män därnere i källarens mörker, förtvivlade män som med spänd pistoä i handen voro beredda att ej dö ensamma. När som helst kunde det smälla ur ett hörn, kunde en,kula ur mörkret slita sönder tarmarna pä honom. Dumdum- kulor, med avslipade spetsar för att kulans nickelmantel av luftmotståndet skulle fläkas upp till ett ohyggligt sargande virrvarr. Han bet ihop tänderna och gick vidare. Hans inre hävde sig i avsky, i isande skräck­

30

känsla, men till det yttre var han lugn som is, och fingret på trycket darrade ej. Det var en noggrann patrull, som ej lämnade någon vrå oundersökt.

I ett hörn skymtade något som liknade en bädd, något obestämt av säckar och trasor. Ofrivilligt flög lampans ljuskägla ditåt och handen kramade ihop sig till första avtrycket. Bara en liten knappt märklig nervryckning och andra trycket lät det skarpa skottet gå — • in i cn obekant människokropp i källarens mörker. Ty här gällde det hellre förekomma än tore- kommas. Mitt liv eller ditt. Källarens mörker kände ingen hänsyn. — .. Men bädden var tom, bara den runda konturen av en människokropp visade att någon vilat där — - en jagad människa.

Patrullen gick vidare. Uppmärksamheten tredub­

blades. Det var manga upprorsmän som söktes i den erövrade staden.

Plötsligt gjorde källargangen en tvär krök och han stod framför en stängd dörr.

Patrullen hade spritt sig för att söka i en del mystiska, vinklar. Han stötte upp dörren och stod i en tvättstuga med matt, gratt ljus från en minimal källarglugg.

När hans öga accomoderat sig, kunde han se en manlig kropp ligga utsträckt pa tvättbordet. En arbetar­

kvinna stod mitt i rummet. En liten flicka höll hennes kjol krampaktigt fast. Ofrivilligt flög pistolen upp i färdigställning, men i nästa ögonblick sänktes den skamfullt, försvann i hötetret. Ty vad han säg var ingenting för ett mordvapen. Kvinnan ställde sig fram- iör den utsträckta manskroppen, den lilla flickan börja­

de sakta gråta. Eljest ej ett ljud. Han stängde dörren bakom sig och gjorde en lätt honnör. Han säg att den utsträckta kroppen var en helt ung man, en grosse pä aderton eller nitton är. Likblek, apatisk. Kvinnan hade tydligen just hållit på att lägga förband om ynglingens lår, ty de lågo där nakna, genomskjutna.

I den svaga grå dagern kunde han dock se den fasans förtvivlade beslutsamhet, som förvred kvinnans ansikte.

Modern som ända inj i dödsögonblicket skyddar barnet.

Åh, dessa ögon! Hu, han ryste ännu,- till efter tio år. Vad han säg förde tankarna till hans egen mor

31

därhemma, vars enda barn lian var, och hon var änka.

Det var hans plikt att försäkra sig om ynglingens person, att föra honom tili en bestämd myndighet.

För att bli skjuten. Var livet värt en sådan slags pliktuppfyllelse? Var det någon skillnad pa mödrars ångest? Nej!

Axel Fk tänkte inte, han handlade rent instinktivt.

Handen grep i väskan och drog upp ett förbandspaket, handen grep i innerfickan och drog fram några sedlar.

Handen grep i kappfickan och drog fram en choklad­

kaka åt den lilla flickan.

Men han skämdes att sticka allt detta i handen på de människor plikten bjöd honom att störta i olycka.

Han iade det skamsen pä tvättbordet bredvid den särade. Sedan gjorde han en lätt honnör, försvann ge­

nom dörren utan ett ord, stängde den efter sig, och när hans soldater nalkades vinkade han lätt med handen: Ingenting!

När kriget var över började Axel Fks förvandling, han började bli allt mera ensam, ty vad en man upplever i kriget, i broderkriget, verkar ibland sä underligt. Han hade ingen glädje mer av livet. Det for alltför nianga darrande filmer för hans ögon, han hade mist förm ågen att glömma.

Och nu. efter tio år stod den lilla flickan här som den firade dansösen, hade kommit till honom på hans födelsedag, i hans på samma gang frivilliga och ofri­

villiga ensamhet.

Sakta levde han upp ur sin förlamning.

Han steg upp ur fåtöljen, tog ett par stegen fram mot sin gäst, fattade hennes händer och reste henne sakta ■ upp.

Jag tackar er, sade han än en gång och kysste händerna.

Varför mänga och onödiga ord?

— Får jag komma tillbaks? frågade hon under leende tarar, när hon senare gick.

Han såg långt och varmt på henne. Han såg hennes egen ensamma väg, som hon skildrat för honom, den länga, hårda vägen från tvättstugan i källaren till den firade konstnärinnans danspodium.

32

Han säg hennes rena, djupa blick. Han såg sin egen ensamhet.

— har jag komma igen? upprepade hon.

—- Varför fråga? svarade han med den besegrade ensamhetens stilla leende. En fast och lugn omfam­

ning, en lang och beseglande kyss, och hon nick — för titt återkomma.

Trädgården.

Motto: "Mitt hem är så ringa, Dess dörr är så låg,

Men aldrig en kärare boning jag såg Kring hela den grönskande jorden.”

( )rdet trädgård leder ofrivilligt tanken till hemmet.

De man ga hemmen iängs Estlands kustbygder, som för dess folk i likhet med förhållandena överallt i världen utgöra det centrala i livet, sakna cl ock något väsentligt — den yttre fägring, som ger landshemmet ett oomtvistligt företräde framom trångboddheten i stadens nakna hyreskaserner och därmed den lyftning, som Över vardagens id sprider något av feststämning, ger steget kraft och tankarna flykt. De många grå husen ute på det vida slättlandet, som odlingsintresset avklätt dess grönska, ropä högt pä skydd mot höstens ,och vinterns kyliga vindar, pa svalkande skugga un­

der sommarens brännande sol, men framför allt tigga de om den fägring planteringar ge.

Trädgårdsanläggningen hör samman med hemmet på landet. Vad åkern är för den yttre hushållningen och ekonomin är trädgården för den inre. Medan huvudparten av åkerns produkter går till våra husdjur, förmår köksträdgården fylla hushållets mångsidigare behov av sund och närande föda och fruktträdgården tillfredsställa t. o. m. höga anspråk på läckerheter; på samma gång blommorna odla skönhetssinnet lysa in trevnaden.

Åkerns produkter: bröd jämte mjölk och kött äro närande kost, men som sådan alltför tung. Dess

33

Överskott på äggvita ger under matsmältningen sva­

velsyra, som är hälsovådlig om den ej bindes ..- neutraliseras — av salter. Det är för övrigt ej äggvita människan i främsta rummet behöver, utan värmeal- strande kolhydrater och de i vår föda så sparsamt förekommande salterna, som i ämnesomsättningen och i uppbyggandet av bensubstans spela en så framträ­

dande roll. Grönsakerna förse organismen med ämnen ur de två -sistnämnda grupperna. Det ligger därför icke nagot överord i påståendet att vårt. hälsotillstånd vad på födan ankommer avgörande är beroende av huruvida i vår dagliga kost ingår växtföda — främst grönsaker taget i ordets vidsträktaste mening. Då näringsfysiologerna ställa många, ja flertalet rubb­

ningar i människans hälsotillstånd i samband med felaktig sammansättning hos blodet och denna ju bil­

das av födan, får denna ett värde och en betydelse, som vi mahända dunkeit anat, men ingalunda sökt efterkomma.

Men härmed rycker ocksä kravet på en allmänt införd trägardsodling fram till en uppgift, som vi ej må underlåta att bringa till verkstättighet. Vi leva på åkerns och vår djurskötsels fåtaliga och ensidigt sammansatta produkter och köpa dyrt vad vi ound­

gängligen anse oss behöva därtill i vår ovetenhet oitj den mångfald i ordets bästa mening hälsosamma an­

rättningar grönsaker och frukt ge utan nämnvärda kostnader. Utan trädgård gestaltar sig livet dyrare, torftigare än det kunde vara.

Trädgården för o$s närmare naturen. Vart träd, var buske och varje planta ansas och skötes var för sig. De skilja sig i manga avseenden i fråga om odlingssättet. Men på de små arealerna kan varje växtart få den skötsel den behöver och under odlarens ' vård utveckla större rikedom än ute på fältet, där

allt går så schlablonmässigt.

I trädgården får odlaren ögonen upp för mänga, av växternas viktigaste och tillika bästa egenskaper.

Han ser vad jordarten betyder, vad luckring och gödsling ger, huru växterna skilja sig i fråga om avkastning och han får lust att där ute på den Öppna jorden tillämpa den erfarenhet trädgården givit. Träd­

34

gårdsodlingen är toppen av all .jordkultur. Om än jordbrukets växtodling i mycket avviker från träd­

gårdsodlingen, är dock intensiteten i den sistnämnda måltet även för åkerodlingen.

Trädgården kräver ans och vård och därmed tid.

Men detta arbete är förenat med mycket intresse, en del av dess tyngd faller därmed bort. Detta arbete får därigenom karaktären av tidsfördriv, varav man endast känner glädje och tillfredställelse och kan därför ut­

föras under lediga stunder efter slutfört dagsarbete.

Därtill är ju trädsgårdarbetet sä lämpligt för familjens yngre medlemmar; vilka i regeln ej taga del i det tyngre arbetet på jorden. Lat barnen vara med från sådden till skörden, det väcker känsla för växtvärlden.

Efterhand bli de fars och mors trogna följeslagare i mer krävande uppgifter, gossarna och flickorna var på sitt håll.

Kunde far och mor förmå sig att taga upp träd­

gårdsodlingen och efterhand föra in barnen i dess skönhetsvärld, där arbetet ger så påtagliga resultat, skulle ej sä många föräldrar klaga över de vuxna barnens olust för lantbruk och arbete överhuvud och deras strävan att söka sig bort från hemmet just då de blivit kraftiga nog att göra nytta. Red därför jorden kring stugan till en vacker, inbjudande trädgård, den bringar trevnad med sig, tillför hemmet inkomster och stärker familjebanden.

Emellertid erbjuder trädgårdsodlingen framtidsper­

spektiv, som nå vida utöver de gränser för själv­

försörjning vi här ovan tänkt oss. Fruktträdsodlingen kan utan synnerliga kostnader drivas upp till en gren av lantbruket, som i fråga om inkomster kan tävla med detta. I Tyskland ges det otaliga gårdar, som med äppel o/a. fruktträn kanta de vägar, s o m je d a ut till odlingarna; och till, antal ofta , kunna .räknas i hundratal. Utan att sålunda upptaga markyta för andra växter, stå de lättillgängliga för tillbörlig ans och gödsling och ge under fruktar en avkastning, soin ej sällan överstiger lägenhetens eget lantbruk. Vi tro ej att metoden i Estland kan vinna allmännare tillämp­

ning, ty fruktträdsodlingen förutsätter grundvattnets sänkning till IV3 m. Där grundvattnet når högre måsta

35

därför avdikning till näTnnda djup verkställas medelst täckdiken och dä böra fruktträna sammanföras till en av denna, begränsad yta. Anordnade i räktliniga rader med K) m. mellanrum kan emellertid den mellanliggan­

de jorden rätt länge utnytjas för köksväxter, vadan ej heiler här träna upptaga synnerligt utrymme för sig.

Fruktodlingen kräver emellertid special-insekter om den skall drivas i större skala och göras inkomstbrin­

gande. För sadant syfte torde sammanslutning vara ilen framkomligaste vägen. Fn lokal sammanslutning av lantmän — lät oss kalla den lantrnannaförening eller lantmannagille — till förmän for samfälda yrkes­

intressen beslutar sig att upptaga frukt- och trä- gårdsodling pä sätt program. Gillet anställer da en fackkunnig person för gemensam räkning — en in­

struktör som pa rekvisition gar frän gärd till gard ccli verkställer förberedande arbeten. När dessa äro slut­

förda anskaffas fruktträn i planteringsälder även nu för gemensam läkning, varigenom ansenlig rabatt kan ernås och planteras av instruktören.

Med hänsyn til! att fruktträna torst om några år återbetala nedlagda kostnader, är det radligast att göra början med köksväxtodling, som omgående åter­

betalar arbete.

Förutom dietetiska och ekonomiska intressen, varom vi här ovan ordat, har ju trädgarden ett skön­

hets- och uppfostringsvärde, som ej ma helt förbigås.

Liksom de människor med vilka vi dagligen umgås återverka pa vär lynnesriktning, taga vi mer eller mindre starka intryck av den omgivande naturen. Är hemmet omramat av den grönska och färgprakt, som lummiga trän och lysande blommor skänka, stämmer denna prydnad sinnet ljust och glatt och egnat att ge en måhända av tiden förestavad tung tillvaro den guld­

kant, som bär oss fram. Alla ha vi som barn mottagit av hemmet vara första intryck, som ofta bliva bestände hela livet igenom. Hur viktigt är det ej da att med alla tillbuds stående medel göra hemmet till det Eden, som fostrar lyckliga människor.

E— d.

36

Ö R N E N Av E. Walter Hulphers.

Jag beger mig under en av mina ensamma van­

dringar upp pa Skansen och blir stående framför buren med de iangna örnarna. Alldeles orörliga sitta de där i samma stoita, lite föraktfulla attityd, som kommer sig av de lätt lyfta näbbarna och den starka, snett nedåt riktade blicken. Runt om har den första grön­

skan slagit ut, solskenet rinner i gnistrande strålar och stänk ner mellan träden, en ljum vind kommer dä och da strykande lram under himlen', mängd med jordånga.

När jag da ser den fångna, orörliga örnen, minns jag en människa och några händelser, som djupt inbränts i mitt minne.

Rätt sent om kvällen kom i en av Värmlands mer avlägsna skogssocknar en man gående utefter landsvä­

gen. Han säg ut att vara omkring en trettio ar, var lång, smärt och mörkhyad med ett bläsvart hår, soni löll i långa bucklor under mössan. Hans dräkt var, eget nog, helt av skinn, men skavd och sliten av alla himlens väder och skogens snår. Att det var en herreman, var lätt att se, inte endast av hans dyrbara gevär och .den en gång säkert mycket fina jaktväskan av grävlings- skinn. Hans gång var rak, ledig och stolt, och profilen bildade en djärv, befallande linje, som i sin hårdhet, sitt okuvliga lugn fick. ett grymt, nästan skrämmande drag .genom ett brett ärr över kinden och näsan.

Där han nu kom, tycktes han dock framgå med en viss försiktighet, ständigt pä vakt, som om han fruktat en fara ur skogen eller busksnåren, vilka kantade vägen.

När han nådde en by, föredrog han att närma sig den Renom skogen och lämnade vägen. Här inne., syntes han än mer vara på sin plats, där han snabbt, nu en Smula framåtlutad under det oavlåtliga, säkerligen

°vanligt skarpsynta och lyhörda spejandet, nästan ljudlöst och likt en grå skugga gled fram över mossan.

När han nått den plats, mot vilken han strävat hän, blev han stående några Ögonblick bakom en sälgbuske, vars grenar han böjde-åt sidan för att se om vägen

% fri. När han kände sig säker, lämnade han sin plats 37