• Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
• Prognos för nyexaminerade till år 2025: balans
Civilekonomer och ekonomer får en bred utbildning med affärs- och verksamhetsfokus och problemlösning. Bland ekonomer med företags-ekonomi som huvudämne, är de vanligaste inriktningarna
redo-visning/revision, marknadsföring och organisation/management. Bland de med nationalekonomi som huvudämne, är finans/finansiell ekonomi och internationell ekonomi de vanligaste inriktningarna. Många ekonomer arbetar också med ekonomi, budgetering, ekonomisk planering,
redovisning, revision, finans, fond, mäkleri, marknadsföring, reklam, PR, försäljning, management och verksamhetsutveckling, men också med utredningsarbete samt forskning och utveckling. Det finns idag omkring 128 000 etablerade ekonomer på arbetsmarknaden, varav ungefär lika många kvinnor som män.
Arbetsmarknaden idag
Ekonomer arbetar inom alla branscher - ungefär 67 procent i privat sektor och resten är statligt anställda eller i kommuner och regioner.
Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometern 2019 visar att de flesta arbetsgivare upplever att tillgången på utbildade ekonomer, oavsett yrkeserfarenhet, är god eller balanserad. När det gäller etablering på arbetsmarknaden visar rapporten Civilekonomer tre år efter examen att 49 procent fick arbete redan före avslutad utbildning, medan 89 procent fick jobb inom sex månader efter examen. De som valt offentlig ekonomi, ekonomistyrning, ekonomisk analys och kostnads- och intäktsanalys fick
arbete snabbast. De viktigaste faktorerna för att få första jobbet är akademisk utbildning oavsett lärosäte, samt personliga egenskaper.
Ekonomer får snabbt relevanta ekonomjobb, vilket är en stabil trend sedan många år. Men det finns skillnader beroende på specialisering inom ämnet. Det är stor efterfrågan på controllers, revisorer och ekonomistyrare medan redovisningsekonomer är i balans. Det är hårdare konkurrens för finansanalytiker, ekonomiassistenter (på mindre orter), administratörer samt utredare. Det finns ett stort rekryteringsbehov inom offentlig sektor, vilket ger möjligheter för ekonomer.
För erfarna ekonomer är det idag liten konkurrens om jobben. Statistiska Centralbyrån bedömer att arbetsmarknaden för yrkeserfarna ekonomer är god. Arbetslösheten bland före detta Civilekonomernas (numera Akavias) medlemmar är stabilt låg. 1,6 procent av medlemmarna fick arbetslöshets-ersättning enligt uppgifter från Akademikernas a-kassa (december 2019), vilket är en liten ökning och en indikation på en eventuell lågkonjunktur.
Motsvarande siffra för Akademikerförbundet SSR var 1,4 procent. Tre år efter examen är 19 procent chefer. Män har i större utsträckning än kvinnor höga befattningar. Av de som tog examen år 2015 har 87 procent en tillsvidareanställning år 2018.
Coronakrisen har påverkat ekonomer i olika utsträckning, beroende på vilket yrke det gäller. En del har förlorat sina jobb för att verksamheter tvingats lägga ner eller har genomfört förändringar tidigare än planerat, andra har blivit permitterade. En del har valt att vidareutbilda sig inom exempelvis olika programvaror eller system. Många ekonomer har under krisen fått en betydligt högre arbetsbelastning, för vissa beroende på att antalet anställda har minskat.
Råd som kan underlätta för dig att komma in på arbetsmarknaden En del nyexaminerade har svårt att hitta jobb när många verksamheter avvaktar med att anställa, men det finns också stora behov av ekonomer, exempelvis inom redovisning och revision. De flesta nyexaminerade får jobb genom kontakter, så det är viktigt att bygga upp sitt nätverk under studietiden. För den som har svårt att hitta ett jobb, är det alltid en bra investering att satsa på att verkligen lära sig behärska Excel eller andra program, affärs- och bokföringssystem. Det är också klokt att redan under studierna följa utvecklingen på arbetsmarknaden.
Prognos för nyexaminerade och erfarna
Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer är i fortsatt balans. Det råder liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning och revision på fem års sikt. Det är också den enskilt vanligaste utbildningsinriktningen och det vanligaste arbetsområdet bland nyexaminerade ekonomer. Det är även liten konkurrens och brist på auktoriserade revisorer.
Historiskt sett har det varit en stadig uppgång av nyexaminerade ekonomer. Under de kommande åren beräknas antalet nyexaminerade ekonomer minska på grund av minskade årskullar enligt Högskole-utbildningarna och arbetsmarknaden från Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Arbetsmarknaden för erfarna ekonomer bedöms om fem år präglas av liten konkurrens om jobben. Arbetsgivarna spår att efterfrågan på erfarna ekonomer kommer att öka under de närmaste åren. Arbetslösheten bland yrkeserfarna ekonomer är låg, men kan öka något vid en eventuell
lågkonjunktur. Kraven på specialistkompetens och erfarenhet kommer sannolikt att öka framöver, vilket innebär ett gynnsamt läge för erfarna ekonomer.
Det har under flera år varit särskilt stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers och organisationsutvecklare.
Efterfrågan kommer också att vara hög på revisorer, ekonomistyrare, organisations- och managementekonomer även om fem år. För ekonomer inom nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans på fem års sikt. För ekonomer inom finansiering och marknadsföring kommer det att vara svårare.
Arbetsmarknaden kommer alltså att vara fortsatt god för ekonomer.
Däremot förändras arbetsmarknaden generellt, även för ekonomer.
Uppdragen och arbetsuppgifterna blir mer komplexa. Det är inte lika klara och tydliga roller som förr. Roller går in i varandra. Digitaliseringen (AI) påverkar arbetsmarknaden och kommer göra det i allt högre grad i
framtiden, vilket leder till jobb som försvinner och nya som kommer till. Det ställer naturligtvis andra krav på ledarskapet. Redovisning, revision och bank- och finanssektorn genomgår idag stora förändringar. Många organisationer tar fram rapporter om, och analyser av, den här utvecklingen.
Delarbetsmarknader
Som tidigare nämnts finns ekonomer inom arbetsmarknadens alla sektorer, branscher och arbetsområden, och efterfrågan varierar inom dessa. Många nya jobb skapas inom den växande tjänstenäringen såsom företagstjänster, handel, organisation och konsultverksamhet, vilket är branscher där många ekonomer jobbar. Inom offentlig sektor finns ett stort rekryteringsbehov, något som ger fler möjligheter för ekonomer.
I storstadsregionerna arbetar flest ekonomer inom den privata sektorn, medan en större andel ekonomer i småstadsregioner arbetar inom den offentliga sektorn. Omkring 40 procent av landets ekonomer arbetar i Stockholmsregionen. Det är också där andelen chefer är störst och där som ekonomerna har de högsta lönerna.
Historik
Arbetsmarknaden för ekonomer kännetecknas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Olika branscher påverkas dock olika av konjunkturerna. IT-ekonomi, redovisning och revision är mindre
konjunkturkänsliga. Marknadsförings- och finansbranschen påverkas mer och snabbare av konjunkturväxlingar. Effekten av den senaste djupa ekonomiska nedgången år 2008–2009 ledde inte till någon stor ökning av arbetslösheten bland ekonomer. Nyexaminerade ekonomer fick även under dessa och de följande år snabbt arbete trots det ökade antalet nyexaminerade ekonomer under tidsperioden.
Prognosens osäkerhet
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.
Mer information
Akademikerförbundet SSR, www.akademssr.se/student Akavia, www.akavia.se
Civilingenjör
• Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
• Prognos för nyexaminerade till år 2025: balans
Civilingenjörens yrke är brett och arbetsuppgifterna kan innebära allt från forskning och utveckling av ny teknik till produktionsplanering och
marknadsföring. Med stigande erfarenhet får civilingenjören ofta chefseller företagsledande roller. År 2019 fanns i Sverige nära 130 000
yrkesverksamma civilingenjörer (inklusive ett mindre antal med en masterexamen inom teknik). Ytterligare cirka 14 000 hade en teknologie doktorsexamen.
Arbetsmarknaden idag
Den pågående pandemin har självfallet haft en kraftig påverkan på arbetsmarknaden. När detta skrivs (november 2020) står det ännu inte klart om effekterna fullt ut har gjort sig kända. Vi avstår därför från att lämna någon bedömning av läget i dag.
De senaste åren har arbetsmarknaden för civilingenjörer dock varit god och i balans. För yrkesverksamma civilingenjörer har arbetslösheten i genomsnitt legat på cirka 1,2 procent. Arbetslösheten har långsamt stigit under våren, och nådde 1,5 procent i september 2020.
Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns inte tillgängliga på samma sätt. Även om det är vanskligare än normalt att bedöma situationen för de som söker sitt första arbete efter examen, kan något sägas utifrån erfarenheter från tidigare kriser. Mitt i en lågkonjunktur kan arbetslösheten för nyexaminerade inledningsvis förväntas vara högre än för civilingenjörer som redan befinner sig på arbetsmarknaden. En överväldigande majoritet får fortfarande ett arbete, men förutsättningarna för att direkt hitta det arbete man hade tänkt sig sjunker. I avvaktan på att konjunkturen ska vända, väljer också en del studenter att fortsätta
studera.
Viktigt att komma ihåg är att utbildning är en investering på lång sikt.
Teknikutvecklingen fortgår oupphörligen och ingenjörer verksamma inom forskning, utveckling, tillämpning av teknik är därför oerhört betydelsefulla för hela samhällsekonomin. Också mot bakgrund av förloppen vid tidigare kriser, ser vi inga skäl att utgå ifrån något annat än att arbetsmarknaden åter kommer att ha vänt uppåt, när den som nu börjar en ingenjörs-utbildning ska söka sitt första arbete.
Inga prognoser ta hänsyn till vad som inträffade under 2020, men det betyder inte att de bedömningar som gjordes strax före krisen helt har förlorat sitt värde. De är fortfarande ett mått på förväntningar när arbetsmarknaden väl har hämtat sig, om än med ett hack i kurvan för 2020 och en förskjutning framåt i tiden.
Enligt Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsbarometern 2019 är och har tillgången på nyexaminerade civilingenjörer som regel varit balanserad.
Variationerna mellan inriktningar, och från år till år, kan dock vara
betydande. För de allra flesta av de drygt 70 utbildningarna i barometern – inklusive ingenjörsutbildningar – är efterfrågan på yrkeserfarna också avsevärt högre än för nyexaminerade. I sin prognos i februari 2020 gjorde Arbetsförmedlingen bedömningen att möjligheterna till arbete inom
ingenjörsyrken var goda eller mycket goda på såväl ett som fem års sikt.
Enligt Universitetskanslersämbetets senaste uppgifter över
arbetsmarknaden för nyexaminerade (avser examinerade 2016/17) var 95 35 procent av dem med civilingenjörer etablerade 1–1,5 år efter examen.
Genomsnittet för samtliga med examina i högskolan var 86 procent.
Prognos för nyexaminerade och erfarna
Bedömningen är att läget för såväl nyexaminerade som erfarna civil-ingenjörer på fem års sikt fortsatt kommer att befinna sig i balans. Ett växande intresse för utbildningarna till både civilingenjör och högskole-ingenjör har lett till en kraftig ökning av antalet examinerade. Sett över tid har tillgången på civil- och högskoleingenjörer (inklusive närliggande examina och teknologie doktorer) vuxit mycket kraftigt. Enligt Statistiska Centralbyråns Trender och Prognoser 2017 beräknas de år 2035 uppgå
till drygt 250 000. Efterfrågan på civilingenjörer bedöms samtidigt växa i en omfattning som svarar mot den ökade tillgången.
Prognosen kan dock inte lämna svar på om arbetsinnehållet utvecklas i samma takt. Sammanfattningsvis förväntas arbetsmarknadsläget enligt Statistiska Centralbyrån på sikt vara relativt oförändrat.
Historik
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid följer arbetslösheten för akademiker ett mönster snarlikt det för arbetsmarknaden i stort, men med en generellt sett lägre arbetslöshet. Arbetslöshetsnivåerna för medlemmar i fack-förbundet Sveriges Ingenjörer har som regel också legat något lägre än genomsnittet för akademikerförbunden inom Saco.
Prognosens osäkerhet
Prognosens osäkerhet för nyexaminerade uppskattas till 3 på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.
För ingenjörer är konjunkturen det som tydligast påverkar osäkerheten i alla prognoser. Den har störst betydelse för de nyexaminerades
möjligheter att finna ett relevant arbete.
En annan osäkerhetsfaktor följer av att civilingenjörsutbildningarna spänner över en mängd olika teknikområden och branscher med skilda förutsättningar. Civilingenjörer både kan och väljer att arbeta även i yrken som inte är utpräglade ingenjörsyrken. Det betyder att
utbildnings-spridningen där kan vara större och efterfrågan en annan. Läget totalt, eller för enskilda inriktningar, påverkas av förändringar av antalet
nybörjare på utbildningarna, men också av om viss teknisk kompetens kan tillgodoses av personer med annan utbildning.
Även in- och utflyttning av tekniskt högskoleutbildade, såväl inrikes som utrikes födda, påverkar tillgången på arbetskraft. Yrkeshögskolan ger ett ytterligare tillskott, liksom den nya gymnasieingenjörsutbildningen. Utöver de examinerade, lämnar också ett stort antal ingenjörsstudenter hög-skolan utan fullföljd utbildning. De faller utanför den prognostiserade utvecklingen av antalet ingenjörer, men tillgodoser likafullt en växande andel av behoven.
Ingenjörernas breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar ändå för en fortsatt låg arbetslöshet. Tillgången på arbeten med relevant inriktning och nivå är dock alltid svårbedömd.
Mer information
Sveriges Ingenjörer, www.sverigesingenjorer.se
Diakon
• Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
• Prognos för nyexaminerade till år 2025: liten konkurrens
De flesta diakoner arbetar som församlingsdiakoner med olika slags stöd och hjälp till församlingsbor, inte minst utsatta människor. En diakon kan även jobba med stöd till behövande på sjukhus eller i fängelser. Diakoner är ofta arbetsledare, antingen för kollegor eller för ideella medarbetare som de leder i den diakonala verksamheten. Diakoner är ofta genom sin tjänst första linjens chefer. Yrket kräver en högskoleutbildning om minst 180 poäng. Därefter görs en avslutande ettårig pastoralteologisk
utbildning. Den som vill arbeta som diakon måste bli vigd till det inom Svenska kyrkan, vilket är motsvarigheten till en legitimation i andra yrken.
Det finns idag cirka 2 500 vigda diakoner i Sverige.
Arbetsmarknaden idag
Bedömningen är att det råder stor brist på diakoner idag och därmed mycket liten konkurrens om tjänsterna. Utanför storstäderna är det störst brist och svårast att få sökande till tjänsterna. Men även i landet som helhet är det vanligt med få eller inga sökande till en tjänst. Det är också vanligt att tjänster är vakanta eller att arbetet utförs av en diakoniassistent, som dock inte kan eller får utföra alla uppdrag. Arbetsmarknaden för diakoner har sett ut så här de senaste åren.
Prognos för nyexaminerade
Prognosen fem år framåt är att det kommer vara fortsatt liten konkurrens.
Det utbildas för få diakoner trots att det redan idag är liten konkurrens om tjänsterna och det finns många vakanser. Arbetslösheten bland diakoner är mindre än 0,4 procent enligt statistik från Akademikernas a-kassa. Det är ofta svårt för arbetsgivarna att hitta diakoner till de vakanta tjänsterna.
Arbetslösheten är mycket låg även bland erfarna diakoner.
Delarbetsmarknader
De allra flesta diakoner arbetar inom Svenska kyrkan idag. Några har vidareutbildat sig och arbetar mer terapeutiskt, medan andra gör en administrativ karriär på nationell nivå eller går vidare och disputerar inom
ett valt område med anknytning till diakoni. Bristen på diakoner förväntas även framöver vara störst utanför storstäderna.
Historik
Arbetsmarknaden för diakoner kännetecknas av mycket små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för diakoners arbetsmarknad. Tillgången på tjänster har varit mycket god i såväl hög- som lågkonjunktur. Under år 2014 slogs många mindre enheter samman till större enheter inom Svenska kyrkan, men det påverkade inte arbetsmarknadsläget och det blev inte större konkurrens om jobben. I tider när allt fler församlingar idag signalerar besparingar, åtstramningar och tror på sämre tider, kan det dock påverka antalet diakoner i slutändan. Men samtidigt säger flera församlingar att de kommer att satsa mer på diakoni och personal när ekonomin försämras.
Prognosens osäkerhet
Prognosens osäkerhet uppskattas till 2 för nyexaminerade på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5 innebär en mycket hög osäkerhet.
Mer information
Kyrkans Akademikerförbund, www.kyrka.se