K ST ILA

K ST ILA

A . * i O O

Kalender

eller

^-^Almanack^-

""

1919

För swenskarne i Östersjöprovinserna.

Zetta

yar 365 dagar.

17 :be argangen.

Tryckt hos „Ühiselu", Renal.

XV 3 S 0 0 *

. ...5^ - A

! Tartu Ülikooji ?

I Raam®iukögu |

3c

Tecknens förklaring.

O Nymane.

E> Fuümane.

T Första kwarteret.

C Sista kwarterer.

f. m. — före mibb.

e. m. — efter mibb.

nu — mibbag.

kl. — klockan.

** Kyrko fest.

* Minbre aminnelse

dagar och högtider.

Ianuari et»

g. f-

**1 Onsdag i9Wyarsdag 2 Torsdag 20 Svea G

3 Fredag 21 Alfred Tomasmiss 4 Lördag 22 Rut

Sönd. efter Nyär, Mutt. 3, 13--17.

5 Söndag 23 Hanna

**6 Mandag 24 Trettondag

7 Tisdag 25 August Gamla 8 Onsdag 26 Erland [3uleit 9 Torsdag 27 Gunnar I 10 Fredag 28 Sigurd

11 Lördag 29 Hugo

1. Sönd. ^efter Trettond., Luk. 2, 41—52.

12 Söndag 30 Oswald 13 Mandag 31 Knut 14 Tisdag 1 Felix 15 Ousdag 2 Laura 16 Torsdag 3 Hjalmar

G. Nyaret

ler Nyärsinänad.

17 Fredag 4 Anton 18 Lördag 5 Hilda

2 Sönd. efter Trettond., Joh. 2, l—11.

19 Söndag 6 Henrik 20 Mandag 7 Fabian 21 Tisdag 8 Agnes 22 Onsdag 9 Fridolf 23 Torsdag 10 Emilia

24 Fredag 11 tfrifa E 25 Lördag 12 Paul, Pal

3. Sönd. efter Trettond., Matt., 8, 1—13.

26 Söndag 13 Botilda 27 Mändag 14 Göte 28 Tisdag 15 Karl 29 Onsdag 16 Walter 30 Torsdag 17 Gunhild 31 Fredag 18 Jwar

Tinismiss

1. Solen uppgär kZ. 9,01 m., neb gär If. 3,34 m.

' " n it 8 56 „ „ „ 3,49 „

22- „ „ „ 8,40 „ „ „ 4,11 „

Lebruari ^e i=

g. f.

1 Lördag ^19 Max O |

4 . Sönd efter Trettond., Matt. 8, 23—27.

2 Söndag 20Kyndelsmässa 3 Mandag 21 Blasius, Bles 4 Tisdag 22 Ausgarius 5 Onsdag 23 Agata, Agda 6 Torsdag 24 Dorotea

7 Fredag 25 Richard © Palsmiss 8 Lördag 26 Bertha

5. Sönd. efter Trettond., Matt. 13, 24—30.

9 Söndag 27 Fanny 10 Mandag 28 Eugenia 11 Tisdag 29 Arne 12 Onsdag 30 Elwine

13 Torsdag 31 Agneta, Anette

14 Fredag 1 Walentin ldag

15 Lördag 2 Sigfrid © Koinmiss

(« Ayndelsmässomänad.

Sönd. Septuaegestma. Matt. 20, 2—16.

16 Söndag 3 Julia 17 Mandag 4 Wäinö 18 Tisdag 5 Eifride 19 Onsdag 6 Gabriella

20 Torsdag , 7 Hulda 21 Fredag 8 Holding 22 Lördag 9 Peter

Sönd. Sexagesima, Luk. 8, 4—15.

23 Söndag 10 Torsten E 24 Mändag 11 Mattias, Matts 25 Tisdag 12 Sigward 26 Onsdag 13 Torgny 27 Torsdag 14 Lea 28 Fredag 15 Enok

1. Solen uppgür kl. 8,22 m., nedgär kl. 4,37 m.

11« „ ii ii 7,59 „ „ „ 4,57 „

22. „ „ ii 7,33 „ „ „ 5,24

Mars el-

g.

1 Lördag |16|TOttm6 |

Fastlagssöndag, Luk. 8, 31—43.

2 Söndag 17 Ernst G 3 Mändag 18 Adelina

4 Tisdag 19 Aastlagstis- 5 Onsdag 20 Tora [bttfl 6 Torsdag 21 Ebba

7 Fredag 22 Qttilia 8 Lördag 23 Bruno

1. Sönd. i Fastan, Matt. 4, 1-

9 Söndag 10

'ändag 11 Tisdag '12 Onsdag

13 Torsdag 14 Fredag 15 Lördag

24 25

Mans Edla 26 Edw'N 27 Wöndagen 28 Elmar

1 Mathilda 2 Kristof

ii.

Mattsd.

2. Sönd. i Fastan, Matt. 15, 21—33.

16 Söndag | 31Herbert -© |

let Mattsmänad.

17 Mandag 4 Gertrud 18 Tisdag 5 Eduard 19 Onsdag 6 Josef 20 Torsdag 7 Joakim

21 Fredag 8 Beugt, Wänd- 22 Lördag 9 Wiktor [baß

3, Sönd. t Fastan, Luk. 11, 14--18.

23 Söndag 10 Gerda

24 Mandag 11 Gabriel C

**25 Tisdag 12 AlarieD.öa. - 26 Onsdag 13 Emanuet [bag 27 Torsdag 14 Rudolf

28 Fredag 15 Haus 29 Lördag 16 Jonas

4. Sönd. i Fastan, Joh. 6, 1— 15.

30 Söndag 17 Holger

31 Mandag 18 Ester S

1. Solen uvpqär kl 7,09 m., nedgü kl. 5,^fln m.

I i - r> i/ 6,1-2 „ „ „ 6,09 „

2 2 . „ II 6,10 „ ,/ u ü , 3 2 „

/ Z^{a :}

1

6 7

8

1 2

13 14 15

IG

17

April el-

g. f.

Tisdag 19 Harald Onsdag 20 Gndmund Torsdag 21 Benita Fredag 22 Ambrosius Lördag 23 Irene

5. Sönd. i Fastan, Joh.

Söndag 24 Wilhelm Mandag 25 Zngemuud Tisdag 26 Hemunng Onsdag 27 Ot?o Torsdag 28 Angwar Fredag 29 Ellen Lördag 30 Julius

8. 45—59.

Wärfrndag

Paimsöndag» Matt. 21, 1—9.

Söndag 31 Arthur Mandag 1 Linda Tisdag 2 Oliwia

Onsdag 3 Arnos ©

Torsdag 4 Märtorsdag

ier 5 nrtt Qr jasmdrtab.

**18 Fredag 5 ^ängfredag 19 Lördag 6 Alme

Päskcn, Mark.

16, 1-8.

**20 Söndag 7 1. WalKdagen

**21 Mandag 8 2. H'asK agen

*22 Tisdag 9 3. H»äsl'^ngen 23 Onsdag 10 Georg, Jöran C 24 Torsdag 11 Wega

25 Fredag 12 Markus 26 Lördag 13 Engelbrekt

1. Sönd. efter Päsk, Joh. 20, 19—31.

27 Söndag 14 Theresia 28 Mandag 15Thure 29 Tisoag I6Tio

30 Onsdag 17 Armilda G

1. Solen uppgür kl. 5,43 in., nebgär kl. 6,55 m.

1 1 « i i I I n 5 , 1 3 „ „ „ 7 , 1 7 „ 22. „ „ ^ff 4,44 „ ;/ ii */41 II

Maj ^el- 1 ^Torsdag

2 Fredag 3 Lördag

l- f.

18 19 20

Walborg Filip Göta

2. Sönd. efter Püsk, Joh. 10, 13--16.

4 Söndag

5

Alätidag 6 Tivdag 7 Onsdag 8 Torsdag 9 Fredag 10 Lördag

21 22 23 24 25 26 27

Miralda Gotthard Ragnar

Gustawa 3 Benjamin Nikolaus Wem

<o (?) s>

3

CO 3' 3 CCb

St.-Irjas- [fag

3. Sönd. efter Püsk, Joh. 16—23.

11 Söudag 2* Leauder s*

12 Viäudag 29 Charlotta

13 Tisdag 30 L-nnea

14 Ousdag 1 Ossian

Walbar 15 Torsdag 2 Sofia @

3'

16 Fredag 3 Hilma

17 Lördag 4 Rebecka

ler ZValbamissmänad.

4. Sönd. efter Püsk, Joh. 16, 5—15.'

18 Söndag 19 Mandag 20 Tisdag 21 Onsdag 22" Torsdag 23 Fredag 24 Lördag

5 Erik

7 8 9 10 11

Alrik Karolina Konstantin Henning Olga Lena

Bönesöndag, Joh. 16, 23—40.

25 Söndag 26 Mandag 27 Tisdag 28 Onsdag

**29 Torsdag 30 Fredag 31 Lördag

12 13 14 15 16 17 18

Urban Wilhelmina Melita

Jngeborg [färb Kr. Himmels- Frithiof G Elwira

1. Solen uppgür kl. 4,20 m., nedgär kl. 8,03 m.

11. „ ,, „ 3,56 „ „ „ 8,26 „ 22. „ „ n 3,33 „ „ „ 9,19 „

1

3 4 5

**8

•*9 10

13 14 15

Juni ^ei*

6. Sönd. efter Püsk, Joh. 15, 26—16, 4.

g s.

Söndag Mandag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag

19 20 2 1 2 2

23 24 25

Nikodemus Mina

Zngemar Holmfrid Edgar Gustaf Robert

Pingsten, Joh. 14, 23—31.

Söudag 26 1. Wngstdagen

Aiäudag 27 2 Wmgstdagen

Tisdag 28 3. Wngstdagen

Onsdag 29 Bertil

Torsdag 30 Eskil

Fredag 31 Aina ®

Lördag 1 Hakan

Trefaldighetssöndag, Joh. 3, 1—25.

Söndag Mandag

Justina

Axel

lex Znibfornmamtättob.

17 Tisdag 4 Alfa 18 Onsdag 5 Algot 19 Torsdag 6 Germund 20 Fredag 7 Flora 21 Lördag 8 Ionatan

1. Sönd. efter Trefald. Luk. 16, 19—31.

22 Söndag 9 Pauliua

23 Mändag 10 Adolf =5 _Sioana

**24 Tisdag 11 Midsommar- K>

25 Onsdag 12 Dawld [bag

p- 26 Torsdag 13 Rakel 5 27 Fredag 14 Selma s

28 Lördag 15 Leo s

(So

s

2. Sönd. efter Trefald. 8uf. 13, 16—24.

29 Söndag 30 Mandag

16!Petrus l T E I o f

1, Solen nppgür

kl.

11. i, „ „ 3,08 „ „ „ 9,19 „ 22, „ „ „ 3,06 „ „ „ 9,2C „

Iuli el- 1 Tisdag

2 Onsdag 3 Torsdag 4 Fredag 5 Lördag

3- f.

18 Aron 19 Mary 20 Aurora 21 Ulrifa

22 Hildemar §>

(Sl Q*

3

5"

CO Ob 3

3. Sönd. efter Trefald. Luk. 15, 1—10,

6 Söndag 23 Esaias

7 Mändag 24 Klas ss ©. Mid- 8 Tisdag 25 Dan [fommatb.

9 Onsdag 26 Greta 10 Torsdag 27 Timoteus 11 Fredag 28 Eleonora 12 Lördag 29 Herman

4. Sönd. efter Trefald. Luk. 3, 36 42.

13 Söndag 14 Mändag 15 Tisdag 16 Onsdag

30 1

Joel Folke

Alice Reinhold

Marimiss

ler Hömänad.

17 Torsdag 4 Alexis 18 Fredag 5 Fredrik 19 Lördag 6 Sara

5 Sönd. efter Trefald. Luk. 5,

1 —ii.

20 Söndag 7 Margareta C 21 Mandag 8 Johanna 22 Tisdag 9 Magdalena 23 Onsdag 10 Emma 24 Torsdag 11 Kristina 25 Fredag 12 Jakob

26 Lördag 13 Jesper Karusmiss

6. Sönd. efter Trefald. Matt. 5, 20—26.

27 Söndag 14 Martha 28 Mändag 15 Botwid 29 Tisdag' 16 Olof 30 Onsdag 17 Uno 31 Torsdag 18 Elm

l. Solen uppgür kl. 3,11 m., nedgür ff. 9,25 nr.

11. „ „ „ 3.23 „ „ „ 9,16 „

22. „ ,, i, 3,43 ,, „ 8,58 ,,

1

3 4 5 6 7

8

10

1 2 13

16

Augusti ^el-

Fredag 19 Nathan Lördag 20 Karin

7. Sönd. efter Trefald, Mark. 8, 1—9.

Söndag

Martina 3 Mändag

Tisdag

Ulrik Onsdag

Titus

Torsdag

Arnold Joksmiss Fredag

Sylwia

Lördag

Roland

8. Sönd. efter Trefald, Matt. 7, 1 5—23.

Söndag

Lars

Mändag

Susanna @ Tisdag

Klara

Onsdag

Leonhard

Torsdag

Alida

Fredag

Salome

Lördag

Brynolf

ler Sförbemänab.

9. Sönd. efter Trefald., Luk. 10, 1—9.

17 Sönbag 4 Werner

18 Mandag 5 Helena E 19 Tisbag 6 Magnus 20 Onsbag 7 Bernhard 21 Torsbag 8 Josefma 22 Fredag 9 Henrietta

23 Lördag 10 Signe Larsmiss

10. Sönd. efter Trefald., Luk. 19, 41—48.

24 Söndag 11 Bartolomens 25 Manbag 12 Lowisa

26 Tisbag 13 Axelina

27 Onsbag 14 Ralf 28 Torsdag 15 Angustin 29 Fredag 16 Ioyannes döds- 30 Lördag 17 Alexander

11. Sönd. efter Trefald., Luk- 18, 9—14.

31 Söndag |l8 Arm ib |

1. Solen uppgür II. 4,03 m., nedgür kl. 8,38 m ii II ii 4,25 „ „ „ 8,14 „

2:?. . „ „ 4,50 „ „ „ 7,45

September et»

1 Mändag 19 Samuel 2 Tisdag 20 Albert D 3 Onsdag 21 Natalia

4 Torsdag 22^Moses 5 Fredag 23 Adele

6 Lördag 24Sakarias Bärtmiss

12 Cond, efter Trefald., Mark. 7, 31—37.

7 Söndag 25 Regina

8

Mandag 26 Maria 9 Tisdag 27 August a 10 Onsdag 28 Thor © 11 Torsdag 29 Ida

12 Fredag 30 Stella 13 Lördag 31 Thyra

13. Sönd. efter Trefald., Luk. 10, 23-37.

14 Söndag 1 f upphsjelft 15 Mandag 2 Sigrid.

16 Tisdag 3 Alma €

ler Mikaelsmänad.

17 Onsdag 4!Hildur 18 Torsdag 5 Altrar 19 Fredag 6 Fiediika 20 Lördag

Anrelia

14. Sönb. efter T efa^?b., Luk. 1", 11-19.

21 Söndag 8 Matte its 22 Mändag

Manrits 23 Tisdag 10 Telia

24 Onsdag 1! Gerhard

25 Torsdag 12 Leontine 26 FrcBag 13 Iohan 27 Lördag 14 Dagmar

15. Sönb. efter Trefald., Matt. 6, 24—34.

28 Söndag 15 Lennart 29 Mändag 16 Mikael 30 Tisdag 17 He g-

1. Solen uppgür kl. 5,12 m., nedgür kl. 7,17 m.

11. I I 5,^4 ^{„ „} „ 6,48 „

22. „ ^{i i} 5(58 „ /, „ 6,17 „

Oktober er-

1 Onsdag ß. f.

18 Irma

2 Torsdag 19 Ludwig 3 3 Fredag 20 Ewald

4 Lördag 21 Frans

16. Sönb. efter Tr falb., Luk. 7, 11—17.

5 Söndag 22 Elma 6 Mändag 23 Jenny 7 Tisdag 24 Brita 8 Onsdag 25 Nils

9 Torsdag 2rt Ingrid © 10 Fredag 27 Helm er

11 Lördag 28 Erling

17. Sönd. eft>r Trefald., Luk. 14, 1—11.

12 Söndag 29 Walfrid Mickjals- 13 Mändag 30 Teofil [bctg 14 Tisdag 1 Manfred

15 Onsdag 2 Hedwig

16 Torsdag 3 Alfons C

17 Fredag 4 Reinhard

ler Slaftmdrtab.

18 Lördag 5 Lukas

18. Sönd. efter Trefald., Matt. 22, 24—46.

19 Söndag 6 Birger 20 Mändag 7 Kasper 21 Tisdag 8 Anrelins 22 Onsdag 9 Edita

23 Torsdag 10 Wanda G 24 Fredaa 11 Ewert

25 Lördag 12 Inga

19 Sönd. efter Trefald., Matt. 9, 1-8.

26 Söndag 13 Amanda 27 Mändag 14 Elim

28 Tisdag 15 Simon Judas 29 Ousdug 1 6 W'ola

30 Torsdag 17 Elsa [fcfleri

**31 Fredag ISfgicformaitotts-

1. Solen uvpgür kl. 6,17 m., nedaä kl. 5,^ 1 m.

11. „ „ „ 6 39 „ „ „ 5,24 ,, 22. „ „ n 7,05 i, Ir ,, 4,54 „

November ^c r=

Ö- s-

1 Lördag ^19>Allehelgouad. B !

20. Sönd. efter Trefald., Matt. 22, 1—14.

2 Söudag 20 Tobias 3 Mändag 21 Sellin 4 Tisdag 22 Herta 5 Onsdag 23 Eugen 6 Torsdag 24 Gustaf Adolf 7 Fredag 25 Malwiua 8 Lördag 26 Weudla ©

11 Sönv. ffier Trefald., Joh. 4, 47—54.

9 Söndag

*10 Mändag 11 Tisdag 12 Onsdag 13 Torsdag 14 Fredag 15 Lördag

27|Teobor

28 Wartin^uiyer

29 30 31 1

2 afira Konrad Krinian Alexandra Leopold

(Sima-

[3ub)

22. Sönd. eft?r Trefald., Matt. 18, 23—35.

16 Söndag I 3!Edmund

(et Martinsmänad.

17 Mandag 4 Napoleon 18 T>sdag 5 NeUy 19 Onsdag 6 Elisabet

20 Torsdag 7 Emil

21 Fredag 8 Marie offerdag 22 Lördag 9 Cecilie G

Domsöndag, Matt. 25, 31—46.

**23 Söndag 10 Klemens Martens- 24 Mandag 11 Einar l.dag 25 Tisdag 12 Katarina

26 Onsdag 13 Lisa 27 Torsdag 14,Astrid 28 Fredag 15 Rüben 29 Lördag 16 Helga

1. Sönd. i Advent, Matt. 21, 1—19.

30 Söndag !!7>Andreas B |

1. Solen uppgür

kl.

11. ,, ,, n 7,51 „ i, ii 4,05 „ 22. „ ii ,/ 8,17 „ ,, „ 3,44 „

December e>-

g. f- 1 Mandag 18 Oskar

2 Tisdag 19 Beata 3 Onsdag 20 Lydia 4 Torsdag 21 Barbro 5 Fredag 22 Swen 6 Lördag 23 Niklas

2. Sönd. i Advent, Luk. 21, 25—36.

7 Söndag 24 Rafael @ (Kate) 8 Mandag 25 Wirgina

9 Tisdag 26 Anna 10 Onsdag 27 Rosalie 11 Torsdag 28 Daniel 12 Fredag 29 Meta

13 Lördag 30 Lucia (Anders)

3. Söad t Advent, Matt. 11, >-- i i .

14 Söndag 1 Sien C

15 Mandag 2 Gottfrid

16 Tisdag 3 Sanfrid

17 Onsdag 4 Erhard

ler Iulmänad.

18 Torsdag 5Abraham 19 Fredag gJsaak

20 Lördag 7 Israel

4. Sönd. i Advent. Joh. 1, 19--28.

21 Söndag 8 Thomas 22 Mandag 9 Natanael S 23 Tisdag 10 Adam

24 Onsdag 11 Ewa

**25 Torsdag 12 1. Iuldagen

**26 Fredag 13 2. Iuldagen

*27 Lördag 14 3. Iuldagen

6öitb. efter Jul, Luk. 2, 33—40.

28 Söndag 115 Menlösa barnsd.

29 Maadag 16 Abel

30 Tisdag 11 Seth 3 81 Onsdag ^18 Sylwester

j. Solen uppgär kl. 8,35 m., nedgür kl. 3,32 m.

11. .. .. .. 8,51 „ „ „ 3,24 „

28

Sokens upp- och nedgäng i Kammnl- Swensköy.

Mäuad

0 3 iS -

'S •« Mänad La-

S

£

Januar!

7,4 2 7,3.', 7,24

4,35 4,4H 5,OS

Juli

1 11 21

4,19 4,30 4,24

,51 7,42 7 30

Februar!

21 7,09 6,53 5,35

5,20 5,3.)

5,49

Augusti

21 4j 1 4,2(1 4 24

7,51 7,42 7,30

Mars

21 6,20 6,11

6,- 6,13

6,27

September

21 5,36 5,49 2

6,15 6,55 5,35

April

21 5,19 5,01 3,44

6,i2 6,55 7,09

Oklober

21 6, i (i 6,29 6,44

5, 6 4,59 4,43

Maj

21 4,30 4 18 1,10

7,22 7,34

7,44

November

21 H,59 7,13 7,25

4,29 4 19 5.14

Juni

1 11 21

4.06 4.07 4,12

7.55 7.56

7,5ij

December

21 7,36 7.42 7,41

4,13 4,17 4,24

29 .

1919 ärs marknader.

Iammri.

Den 23 (10) i Hapsal, den 30 (Ii) i Kolowere.

Februar;.

Den 2 (20 jan.) t Rapla, den 7 (25 jttiu i Pernau, den 15 (2) i Baltischport, den 17 (4) i Stor-Lähtrn, den 19 (6) i Narwa, i Lihnla mandagen före fastlagstisdag.

Mars.

I Kegel (Kajal) mandag och tisdag efter 3. sönd. i ^fastan.

April.

Den 29 (16) i Hellama, i Lihnla man­

dag efter päsk.

Maj«

Den 1 maj (18 april) i Nisst.

Juni.

Den 25 (12) i Märjama.

30

Juli.

Den 3 (20 juni) ärsmarknad i Riga

weckor och i Rewal 2 weckor, den 6 (23 juni) i Hark.

September.

Den 27 (14) stor torgdag i Hapsal, den 28 (15) i Arensbnrg.

Oktober.

Den 7 (24 sept.) i Lihula, den 9 (26 sept.) i Rewal, den 12 (29 sept.) stor torg­

dag i Hapsal och marknad i Kajal, den 17 (4) i Kolowere, den 21 (8) i Hapsal, den 25 (12) i Hellama, den 28 (15) i Stor- Lahtrn, den 16 (3) i Lihula.

November.

Deu 4 (22 oft.) i Nissi, den 16 (29) i Wigala.

December

I Märjama, mandagen och tisdagen efter

3. sönd. i Adwent.

Till landsmännen!

Det stora världskriget har redan medfört stora förändringar i folkens liv och utveckling och vi hava all anledning alt hoppas att en ny dag även randas för oss.

I slutet av februari 1918 besattes Estland av tyska trupper och landet fick en militäiför- valtning, som varade tili den 11 november, da den Estiändska Lantdagen övertog förvaltningen och lämnade den ät en Temporär regering, som konstituerats av de ledande partierna i landet.

Under en ovanlig svär och härd tid har denna regering övertagit makten: —- Ryska revolutionens svallvägor frän öster hota att översvämma landet, närningsfrägan är kritisk och mänga makter hota att kullkasta planen att Estland skall utgä ur världskriget som en själv- ständig stat.

Denna allvarliga tid kräver, att alla landets medborgare äro medvetna om sin plikt och offervilliga.

Den svenska folkstammen i Estland, som utgör en del av landets grunbefolkning, har nu,

32

som naturligt är, samma skyldigheter, som vära estniska och tyska grannar här i landet, samt mäste även ätnjuta samma rättigheter. Den nya Estländska Republiken mäste fä en grund­

lag som tryggar den svenska folkstammens tili- varo och förkovran.

Vi hava ingen anledning att miströsta, men fä ej heller glömma tidens fordringar och de tillfällen som givas att vaka över vära intressen.

Huru än Estlands öde avgöres, sä är det säkert, att en härd kulturel kamp förestär den svenska folkstammen härute,

Älskade landsmän! Mä ni nu tröget fullgöra vär plikt mot riket, och handla som ärliga svenskar — landets fria medborgare, sä att icke mistänksamhetens skugga faller över oss. Lätta äro ej de offer som krävas, men vi hoppas att denna härda tid strax är förbi.

Glöm ej heller din nästa som lider, utan hjälp efter bästa förmäga. För mänga har mjölet i skäppan förminskats och nöd och elände gästa i flera torftiga hem. Du, scm haft äker att skörda, och är bättre lottad än din granne, du fär hjälpa. Det är din plikt. Visa da, att den svenska välviljan och hjälpsamheten ännu finnes kvar och bär frukter i Estlands karga bygder.

33 Glörn da ej heller pllkterna mot vära ge- mensamma kulturella och nationella strävanden,

— vära föreningar „Svenska Odlingens Vänner"

och „Svenska Folkförbundet". Varje man och kvinna, bonde och torpare, dräng och tjänste- piga, har sin uppgift att fylla i värt svenska samhällets gemensamma byggnad.

Tag varapä dig själv! Tag vara pä din broder!

För 17:de gängen utkommer denna Ulla kalender tili eder. Den hittar säkert vägen tili alla hem och hus i Estlands svenska bygder och Runö, och även över steppen tili stamfrän- derna i Gammalsvenskby, och träffar under fär- den nägon enslig vandrare i folköknen och seg- lare pä havets böljor, söner och döttrar av de vära som förskingrats i fjärran, — bringande t i l i a l l a e n h j ä r t e v a r m n y ä r s h ä l s n i n g . Mä fridens ängel under det nya aret föra de blödande nationerna tili försoning! Mä det lyckas att stifta en sädan fred, som, byggd pa kärlekens och frihetens grund, förer heia mänskligheten mot en lius och trygg framtid.

H. Pohl.

Om Nuckö och dess befolkning

(Forts, fran 1918).

VI. Klockarena (kantorerna) pä Nuckö.

Följande män hafva tjänstgjort som klockare i Nuckö församling:

1. Herman Stade»

bördig frän Sverige. Var klockare redan 1627 och bodde i eget hus pä gamla klockarebo- stället bakom kyrkoträdgärden. Hade ingen jord,

2. Bläs Thomasson

En tili Kollanäs hol hörande bonde; blev klockare 1642 och bodde först i Paschlep, sedan i det nyuppförda klockarehuset pä det gamla klockarebostället. Pastorn upplät da eller kanske nägot senare frivilligt ett stycke jord ät klockaren av prestgärdslandet, vilken jord nigra senare

35 pastorer ville ätertaga, men utan resultat. Han dog omkring 1659,

3.

Martin Petersson Hallman

Även han var bördig frän Sverige och blev klockare 1661 samt avled 1677, den 23 okt.

4.

Matthias Martinson Hallman.

Han var son tili den föregäende och dog 1698 den 1 mars.

5.

Johan Matthsson Hallman.

Han var likaledes son tili den föregäende och avled 1745, den 17 mars.

6. Christian Johanson Hallman.

Även han var son tili den förre klockaren och dog 1752, den 18 januari.

7.

Jonas Johanson Hallman.

Han var broder tili den föregäende och dog 1789, den 17 april,

36

8. Christian Jonasson Hallman.

Han var äterigen son tili den föregäende och dog 1846, sedan han tjänstgjort som kloc­

kare i heia 57 är. Var den siste klockaren av den Hallmanska släkten, vilka beklätt detta ämbete pä Nuckö i närmare 200 är. En gren av densamma fortlever ännu i Spitham och Gamby.

9.

Anders Westersten.

Han var hemma frän Gutanäs och blev klockare 1846 samt avled efter en kort tjänste- tid 1847.

10.

Christian'Westersten.

Han var son tili den föregäende och blev klockare efter faderns död. Under hans ämbets- tid flyttades klockarebostaden tili det nuvarande stället. är 1861, och pastorn övertog klockarens äkerjord, lämnande i utbyte Gutanäs Hansas halva ställe. Han dog 1879.

11. Anton Westersten.

Han var son tili den föregäende och tjänst- gjorde redan under fadrens sista levnadsdagar

37 isynnerhet som Organist och skoliärare. Är 1872 inrättades nämligen en ny folkskola i klockar- gärden och A. Westersten, vilken fätt skolbild- ning i Hapsal, antogs som lärare och erhöh även andra hälften av Hansas-stället tili lön sä- som en gäva av pastorn, vilket gäller ännu i dag. — Tog avsked efter faderns död och flyt- tade tili Reval, der han efter nägra är avled.

12. Hans Kibbus.

Han var tili börden est och var ända frän pastor Hallers tid, dä orgel anskaffades, Organist i kyrkan samt därjämte skoliärare i Österby och sedan kommunal- („välds") skrivare. — Det var nämligen pastor Haller, som avskaffade de slä- pande och egendomligt gungande gamla psalm- melodierna och införte ny koralsäng meg orgel- harmonium. — Efter Anton Westerstens avsked 1830 blev han klockare, men lämnade snart platsen ät sin son.

13. Alexander Kibbus.

Genomgick Thorens seminarium i Paschlep | och tjänstgjorde omkring ett är som fadrens j

38

vikarie; blev ordinarie klockare och skoliärare 1881 samt avled 1892.

14. Johan Nymann

Efter att förut ha varit lärare i Paschleps folk- och seminarie skola och senare skoliärare pä Odinsholm, kallades han därifrän vären 1893 tili Nuckö, där han nu i jämt 25 är tjänstgjort som klockare och skoliärare.

* *

Som redan nämts, hade klockaren i början Ingen jord och man vet icke heller var han bodde, Redan 1596 erhöll han 1 kilmit (9 stop) räg frän varje „rök" eller gärd och detta var allt. 1627 hade den dävarande klockaren pä egen bekostnad uppfört ett hus ät sig bakom prästladugärden, vilket efter hans död blev sält av hans enka. Forst 1648 blev pä biskopens framställning ett boningshus uppbyggt ät kloc­

karen pä det gamla stället och samtidigt erhöll han även, först ett par „hurvar" äkerjord och senare även nägra bitar hövall med vilkor, att han och hans hustru skulle mot fri kost och dryck elda pastorns badstuga, baka, brygga, slakta och sä, vartill ännu barnens undervisning

39 tillkom sedan en skola inrättats 1693. Denna skola hade dock en kort varaktighet, och detta av flera orsaker: herrarna voro nägot misstänk- samma mot allmogens upplysning, av vilken de hade ingen som helstnytta; klockaren äter ägde ingen förbildning i undervisning och de flesta barnen hade längt tili skolan. Senare inrättades söndagsskolor i varje by, vilka egde bestand ända in 1 senaste tid, da allmänna folkskolor inrättades.

Om klockarens äligganden och förrättningar behöves ej vidare orda, dä det är allom väl bekant.

J. N—nn.

Landbruket

är av största behov av lugn och ro för att kunna u+veckla sig och fylla sin stora uppgift att skaffa föda ät menniskor och husdjur. De sista fem ären ha varit en enda kedja av oro och Estland har haft mycket att utstä under denna tid. Nu Lyn es dock världen äter fä fred, men trots detta fortgär vid vär östra gräns, ja, längt in i Estlands bördigaste trakter, füllt krig;

alla av fienden erövrade gods plundras tili sitt slsta husdjur för att skaffa föda ät de hungrande menniskomassor, som künde varit de med livs- medel mest välförsedda innevänarne i Europa, men som nu lida brist pä allt, dä det ryska jordbruket kommit i största oordning Vad tjänar det tili att plöja och sä, om jag ej har utsikter att njuta skörden av mitt arbete? Att dela med sig, är ju en vacker, broderlig tanke, mee allt har sina gränser; gär delningen sä längt, att utsäde, döda och levande inventarier, säsom i värt östra grannland, även bli föremäl för del- ning, är all Produktion omöjlig och hurgersnöd bür följden.

41 I de trakter av Estland, där svenskar ob och bygga, väga vi dock pä goda grunder an- taga, att en sädan delning ej behöver förekom- ma, och att värt landtbruk hädanefter skall fä njuta det lugn och den ro, som vi önska och som är obetingat av behovet päkallad. Mä vi därvör nu rusta oss för freden i Det är redan Vinter, dagarne äro korta, nätterna sä mycket längre och belysning saknas; vi stä snart fram- för ärets kortaste dag. Vi äro nu tvungna att sitta i mörker, mängen gär tili sängs utan att finna sömn under nattens mänga mörka timmar.

Dä du sä ligger och vrider dig i din säng, tänk da noga över vilka förbättringar, som vid ditt jordbruk skulle kunna utföras, tänk efter vilka redskap, som skulle kunna repareras eller förnyas, tänk efter vilka äkrar, som i första rummet behöva utdikes och i samma män som dagarne i längd ökas, tager du, efter denna Vinters orättmätigt länga vintersömn, i med friskt mod och nya krafter och för dina väl genomtänkta planer tili ett gott slut. Gagns- virke anskaffas, alla inventarier sättas i fulgott skick, korna skötas och mjölkas omsorgsfullt, pä dragarne ställas vid värbruket stora ford- ringar och mä de värdas därefter och glöm i intet fall att tillvarataga all gödsel. För närvarande

42

ha vi varken konstgödsel eller oljekakor, men det är ju inte uteslutet, att sädant kan fäs un­

der loppet af är 1919 Glöm da ej de vinkar, som i 1918 ärs kalender under rubriken;

„Höj j o r a b r u k e t s a v k a s t n i n g " blevo givna.

Reval den 14 december 1913.

Fait—EIL

Konungen okänd.

E n d a g — s ä b e r ä t t a r „ C h r i s t i a n H e r a l d " — kom en välklädd herre med förmämt utseende in i en kyrka i Holland och tog plats nära predikstolen. Nägra minuter senare kom en elegant dam uppför gängen och fram tili den plats, dar främlingen satt. Med en stor gest och överlägsen min tillsade hon honom att genast lämna platsen. Ödmjukt och utan ett ord steg han upp och gick tili en av de platser, som voro avsedda för de fattiga, Han deltog med stört intresse och uppmärksamhet i hella Gudstjänsten och syntes bedja av allt hjärta.

Forst efter Gudstjänstens slut fick den ovän- liga damen klart för sig, vad hon hade gjort.

Hennes vänner samlades omkring henne och frägade, om hon viste, vem det var, som hon behandlat sä. „En närgängen främüng", sva- rade hon värdslöst—„Det var konung Oscar II av Sverige", blev svaret. „Han är här pä be- sök hos vär drottning".

44

Hur mängen vacker dag har du ej haft ett liknande sä kailad Kungabesök, i det du hade en god tanke inom dig du hade goda beslut, men nästa dag ärxlen undanträngd och har fätt dela ödet i svaret „En närgängen främling", Han är pä be- sök hos vär drottning, men fär ofta gä okänd bland människorna, och mänga behandla honom illa.

Därför vi 11 jag göra läsaren updmärksam pä, att den är mera värd, än en drottnings besök av en ärad monark. Hur mänget storverk i världsmaskineriet är ej född av en god tanke, Har du fätt besök därav, fatta fasta beslut och mod i att följa dem, ty kunskap med handling

är guld värd. A. L.

Allmän nytiigt.

Varm mat

ät hönsen är synnerligen att rekommendera under vintern, da det minskar foderförbrukningen och ökar äggproduktionen. Detta bör förresten icke gälla blott blötfodret, utan även hei säd. Om man utfodrar iskall säd, ätgär sälunda en hei del av kärnans vikt tili att motverka den ned- sänkning av kroppstemperaturen, som uppstär genom den iskalla Läden i krävan. Det är bra enkelt att en dag pä förhand taga in Läden i varm lokal.

Ut med svinen

pä vintern, da snön ligger pä marken och det icke är för kallt, Djuren fä pä sä vis ett väl- behövligt tillfälle att skubba sig rena och man ser lätt att vistelsen i snön bekommer dem väl, att de njuta därav. De fä naturligtvis icke för varje gäng vara sä länge ute, att de börja frysa.

46

Ut med grisarna

allt emellanät, när vädret är sä mildt, att det läter sig göra. Deras benbyggnad och heia deras välbefinnan, de vinner härpä. Det är naturligtvis dels livsvinen, dels godsvinen, innan den kraftigaste gödningen börjar, som i första hand behöva motion. Gödsvin, som heia sin tid fätt stä stilla i tränga kättar, fä icke den goda fläskansättningen som de djur fä, som erhällit motion under uppväxttiden, och fläsket blir ej heller av den goda fettsprängda kvalitet som dessas.

Inkörning av unghästar

gär aldrig sä lätt och bra som just pä vintern, när man har godt före. Unghästarna, som förut fätt sin motion i rastgärden, kunna gärna nu börja voltas i lina pä en jämn och icke hal plan, t. ex. en vall. Med fördel läter man hästen bära seien under motionen för att vänja honom därvid. När detta fortgätt nägra gänger, kan man börja vänja honom vid att lyda töm- marna och tager sedan omedelbart itu med den egentliga inkörningen. Innan han sättes för släda, vare sig detta sker i par eller enbet, bör

47 han förut ha fätt en grundligt motion i lina, för att intet överflödigt stallkurage mä lägga hinder i vagen för arbetet.

Bort

med överflödig snö frän vägar, som trafikeras nägorlunda stärkt. Det gär vanligen sä länge kylan stär sig att köra tili snön, sä att vägen är tackt med ett tjockt tilltrampadt snötäcke, men dä blidväder inträffar och i ännu högre grad fram emot snösmältningen pä vären, trampa hästarna i genom snön o?h äsamka sig lätt sträckningar och dylikt. Det kan t. o. m. gä sä längt, att dessa vägar under den värsta snö­

smältningen bliva sä godt som ofarbara. Bort därför med den öfverflödiga snön.

Inventering

bör gärna företagas minst en gäng ärligen. Där man har bokäret jämnställt med kalenderäret bör sälunda denna ske vid ärsskiftet. Genomgä alla jordbruksinventarier och anteckna även deras ungefärliga värde ä inventarielistan. Det är rätt bra för ägaren att pä sä vis bliva i till­

fälle att pä en gäng överse sitt jordbruksinven- tariums tillständ och värde.

48

Behält kläderna pä i sjönöd.

Av ett i „Times" publicerat brev frän Pro­

fessor J. Joly framgär, att experiment, som denna tillsammans med professor H. H. Dickson verk- ställt, ädagalägga, att en oklädd simmare i vatten om 8 gr. °C. förlorar värme frän ytan av sin kropp nästan fyra gänger hastigare än en sim­

mare med kläderna pä. Förklaringen härtill är enkel, i det att kläderna inskränka vattnets rörlighet, och det är den ständiga beröringen av friskt kallt vatten med kroppens yta, som bort- leder värmen. Vidare ufvisa experimenten, att en vanlig dräkts neddragande verkan i havs- vattnet uppgär tili en vikt av blott 4 uns (40 gram eller 3 lod) och detta endast efter det all uft utträngts frän tyget. Pä grund av dessa akta, anser prof. Joly, att klädernas avkastande, fä ett längre kvarstannanüe ! vattnet synes annolikt, mera är tili skada än gagn, och en vklädning är att rekommendera endast i det all, att snabb simning är av nöden.

Bliv medle

/{-JISOQ

4949

„liefllll Bilipi; i

och

Lämna biarag tili

„K u t s b o n".

Kansliet

är

S v e n s k a S k o l a n ,

Riddaregatan 3,

eller

Sjömanshemmet, Reval.